Sex personer med kopplingar till grov gängkriminalitet sitter häktade i Stockholm i en stor brottshärva där växlingsföretaget World Exchange misstänks vara inblandat i att ha tvättat en kvarts miljard kronor i svarta knarkpengar vita. En fängelsedömd 35-årig migrant som uppger sig ha lämnat det gängkriminella livet berättar för SVT att hundratals miljoner kronor i brottspengar tvättas på det här sättet varje år. Finansinspektionen uppger att man saknar lagliga verktyg för att hålla koll på växlingskontoren.

Enligt “Areg”, som egentligen heter något annat, tar korrupta växlingskontor mellan 5 och 10 procent i avgift för att växla svenska kronor från grov brottslig verksamhet till dollar eller euro som de gängkriminella sedan kan föra ut ur landet och omsätta på olika sätt där svenska valuta inte är gångbar.

– På det olagliga sättet, när man tvättar svarta pengar vita, byter man bara kontanter och då registreras det inte någonstans. Det handlar om enormt stora pengar.

Just nu utreder polis och åklagare växlingskontoret World Exchange i Stockholm för grovt penningtvättsbrott och synnerligen grovt narkotikabrott. Men enligt “Areg” finns många fler växlingskontor som tjänar grova pengar på att tvätta pengar.

Flera av dem ligger i invandrardominerade så kallade “utsatta” områden och i den undre världen vet man vilka kontor man ska gå till för att mot en procentandel av pengarna slippa besvärliga frågor om var pengarna kommer ifrån.

Medelsvensson kan samtidigt nekas växla även mindre summor om han eller hon inte har omfattande dokumentation på pengarnas ursprung och i värsta fall få dem beslagtagna. Bankerna fokuserar å sin sida på att använda penningtvättslagen för att säga upp skötsamma bankkunder som man tycker har fel politiska åsikter.

“Aregs” uppgifter om att växlingskontor fungerar som tvättomater för gängkriminella bekräftas av Stefan Lundberg, chefsåklagare och strategiskt ansvarig för brottsförebyggande frågor på Ekobrottsmyndigheten.

Han menar också att det finns brister i lagstiftningen som underlättar för den organiserade och numera invandrardominerade brottsligheten att i maskopi med växlingskontoren tvätta knark-, rån- och ekobrottspengar vita.

Enligt Lundberg bedriver varken Finansinspektionen eller andra myndigheter någon aktiv löpande tillsyn av växlingsföretagen trotsa att man har ett tillsynsansvar. Beträffande Länsstyrelserna är de helt undantagna från ansvar för att kontrollera växlingskontor.

– En lucka i lagen, menar Stefan Lundberg som skickar en uppmaning till politikerna att vakna upp till verkligheten och börja ta tag i problemet.

Åsa Thalén är chef för avdelningen operativa risker på Finansinspektionen och ger delvis Lundberg rätt, även om hon menar att hennes myndighet faktiskt utför en del kontroller av växlingskontoren. Men hon medger samtidigt att Finansinspektionen är bakbunden av lagstiftningen.

– Det är ganska begränsade kontroller vi får göra.

Sammanlagt är det kontor tillhörande fyra olika växlingsföretag som Finansinspektionen tillsammans med polisen nu så långt man har tillåtelse ska granska närmare efter misstankar om penningtvätt. Ett flertal av dessa kontor finns i tungt kriminellt belastade “utsatta områden”.