I veckan överlämnade utredare Mats Wiberg delbetänkandet Vissa förändringar av jaktlagstiftningen till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Förslaget innehåller flera förändringar.
2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att ta fram förslag på en moderniserad jaktlagstiftning som samtidigt är bättre harmoniserad med EU-regler och långsiktigt ska underlätta för svensk jakt- och viltförvaltning.
Det handlar även om att samla in underlag om jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig, analysera hur en flerartsförvaltning kan finansieras samt analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt.
– Regeringens syfte med utredningen är att kunna skapa en modern lagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som är enkel att tillämpa. Delbetänkandet som nu har överlämnats kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete kring jakt och viltvård, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
LÄS ÄVEN: Sköt varningsskott efter inbrottslarm – förlorar alla jaktvapen
Då Mats Wiberg nu har redovisat en del av utredningen föreslås bland annat att möjligheten till skyddsjakt på klövvilt och andra arter förenklas, att färre arter finns med på listan över statens vilt – att myskoxe, hjort och älg stryks från listan över statens vilt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Vidare föreslås att förvaltningsmärkning av varg uttryckligen ska bli tillåten, att jakträttshavaren ska kunna söka efter, spåra och förfölja vilt som bör avlivas av djurskyddsskäl och göra det enklare att få jaga på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon.
När det gäller jaktsabotage anser man att varken nya eller hårdare lagar behövs och att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.
Slutbetänkandet ska redovisas senast den 31 december i år.
Ris och ros
Anders Nilsson är riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet och är kritisk till förslaget om att fällavgiften för älg slopas och att finansiering av flerartsförvaltning på klövvilt i stället ska finansieras via en höjning med 90 kronor på det statliga jaktkortet.
– Oaktat den rättviseaspekt som exempelvis drabbar småviltsjägare som med förslaget måste vara med och bekosta klövviltsförvaltning, så tycker Jägareförbundet att älg- eller flerartsförvaltning av klövvilt ska finansieras med offentliga medel, säger han och meddelar att förbundet nu ska sätta sig ner och gå igenom delbetänkandet ordentligt, säger han till Svensk Jakt.
Delbetänkandet får dock även ros. Svenska Jägareförbundets generalsekreterare Carl-Johan Djurstedt Holm tycker det är bra att utredningen förhållit sig relativt strikt till direktivet om en juridisk översyn av jaktlagen.
– Vi kan konstatera att man främst behandlat de frågor som funnits utpekade, exempelvis en harmonisering av de svenska lagarna till EU-rätten, vilket varit bra, säger han.
Men när det gäller ett förslag i utredningen som rör rapporteringsskyldighet för arter som omfattas av skydd av EU:s direktiv är han inte fullt så nöjd.
– Här saknas ett helhetsperspektiv hur detta påverkar jakten, och vi saknar exempel från våra grannländer hur snett obligatorisk avskjutningsrapportering ofta slår. Förslaget kan innebära obligatorisk avskjutningsrapportering för alla fågelarter, medan frivillig rapportering av övrigt vilt ligger kvar.
LÄS ÄVEN: Undersökning: Massmordet har inget med jägare eller vapen att göra
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.