EU-kommissionens nya skogsstrategi presenterades av Miljökommissionären Virginijus Sinkevičius i fredags. Strategin, som med klimatfokus uppges syfta till att öka mängden skog i Europa, medför kraftigt ökade kostnader inom skogsbruket. Oron är nu stor bland skogsägare i Sverige och Finland, där en stor del av de europeiska skogarna finns.

Hela 70 procent av Sveriges markyta täcks av skog, och den minskar inte, tvärtom –  fler träd planteras än avverkas. Trots detta har man i Bryssel bestämt sig för att avverkning, även i Sverige, är ett problem.

EU-kommissionen vill bland annat minska att all äldre så kallad kontinuitetsskog skyddas från skogsbruk. Istället vill kommissionen skapa ekonomiska incitament för skogsägare att inte avverka alls. Detta gäller framför allt i områden där klimatförändringar påstås ha haft negativa inverkningar på skogarna, uppger YLE.

Förändringarna väntas kraftigt minska skogsägarnas avkastning. Skogsstyrelsen konstaterar att “EU:s nya skogsstrategi går på tvärs med svensk skogspolitik”.

– Svensk skogspolitik bygger på frihet under ansvar och grunden är jämställda mål för produktion och miljöhänsyn. EU:s nya skogsstrategi innehåller flera områden som inte går i takt med svensk lagstiftning eller svensk skogspolitik, fastslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i ett uttalande.

LÄS ÄVEN: EU vill bygga tusentals vindkraftverk i Sverige

“Extremt stora konsekvenser”

Sundqvist är kritisk till att EU-kommissionen inte beaktar att förutsättningarna varierar starkt mellan olika medlemsländer. Dessutom menar han att kommissionen delvis grundar sin strategi på felaktig statistik. Han varnar för att strategin riskerar få “extremt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk”.

EU-kommissionen hänvisar på flera ställen till en artikel i tidskriften Nature som publicerades förra året. I den förekommer felaktiga siffror gällande hur mycket skog som avverkas, något som ett trettiotal forskare påtalat i en senare artikel i Nature men inte förefaller ha nått fram till beslutsfattarna i Bryssel.

– Det är en ganska stor inskränkning i skogsbruket. På sikt kommer alltså 40 procent mindre virkesflöde ur skogen ut till samhället och industrin, säger Svarte Swartling, själv verksam som skogsägare i Västerbotten, till SR.

Mängden koldioxid som binds in i EU:s skogar och marker ska ökas med i genomsnitt cirka 15 procent fram till 2030, vilket innebär en ökning av det som brukar kallas för kolsänkan. Då större delen av EU:s skogar tillhör länderna i norr föreslår kommissionen att Sveriges “bidrag” till koldioxidupptaget ska vara högre än de flesta andra länders, uppemot 20 procent.

LÄS ÄVEN: Greenpeace grundare: Global uppvärmning bluff iscensatt av köpta och korrupta experter

“Krokodiltårar”, enligt Greenpeace

Anna Holmberg, chef för Skogsindustriernas kontor i Bryssel, menar att svenskt skogsbruk tvingas ta en orättvist hård smäll.

– Man kan säga att här vill kommissionen att Sverige ska ta ett väldigt stort ansvar, medan andra länder, exempelvis Nederländerna, står för en betydligt mindre andel, säger Anna Holmberg.

Carl Schlyter, före detta miljöpartistisk EU-parlamentariker och i dag kampanjchef för Greenpeace Sverige, viftar bort skogsindustrins oro och vill i stället se ännu mer drastiska begränsningar för svenska skogsägare.

– Det är krokodiltårar. Om man tittar på det med lite perspektiv och tar hänsyn till hur mycket av EU:s skogstillväxt som sker i Sverige, så borde Sverige egentligen öka sin kolsänka ännu mer för att det ska bli en rättvis fördelning, säger han i SvD.

LÄS ÄVEN: Snart förbjuds din bil – om EU får bestämma

“Total oförståelse för hur skogsbruk bedrivs”

I DI hävdas att EU-kommissionens strategi påvisar att man i Bryssel har en “total oförståelse för hur skogsbruk bedrivs”. Samtidigt konstateras att dokumentet har “oklar juridisk och konstitutionell status”.

Strategin kan nämligen inte ändras av någon annan än EU-kommissionen, behöver inte förhandlas med Europaparlamentet eller de enskilda ländernas regeringar och kan heller inte överklagas till EU-domstolen, uppger tidningen.