INSÄNDARE • Ett mått på Sveriges snabba sekularisering och den dramatiska minskningen av Svenska kyrkans medlemskap kan avläsas i skillnaden hur vi idag högtidlighåller påsken jämfört med för drygt 50 år sedan.

Detta är en opinionstext, åsikterna som framförs är skribentens egna.

På den tiden var påsken en djupt religiös högtid då Långfredagen verkligen upplevdes som en mycket lång dag med endast klassisk och religiös musik i svensk statsradio och statstelevision. De flesta biografer, restauranger och nöjesställen var stängda. Endast enstaka biografer visade filmer om Jesu liv, korsfästning och uppståndelse. Påskhögtiden var liksom den levande kärnan i den Svenska kyrkans trosbekännelse och en majoritet av svenska folket gick i kyrkan regelbundet. En majoritet av svenskarna trodde dessutom att Jesus Kristus blev korsfäst för våra synders skull, död och begraven för att sedan återuppstå på tredje dagen.

I grundskolan stod kristendomskunskap på schemat även om det senare ändrades till religionskunskap, eftersom man av ”demokratiska” skäl var tvungen att också lära ut om andra religioner. Idag tycks skolorna mer benägna att lära ut om främmande religioner och vikten av att fira HBTQI+/Pride-kulturen.

Pride-matta i Svenska kyrkan. Faksimil Facebook

Det hela började på 1970-talet, då påsken gradvis blev en mer sekulär högtid där det kristna budskapet späddes ut med bland annat påskkäringar och mer ockulta traditioner. Blåkulla och häxorna blev en större del i barns medvetande på bekostnad av kristen tro. Påskägg och påskgodis blev istället en av höjdpunkterna för svenska barn. Idag har vi dessutom importerat den tyska traditionen med påskharen som lägger chokladägg. Barnen har också blivit influerade av amerikanska traditioner som att gå ut och tigga påskgodis av grannar och okända, precis som under Halloween. 

Det är tydligt att de flesta svenskar idag har vänt Gud ryggen och väljer att negligera den egentliga anledningen till påsken. Om man läser Gamla Testamentet kan man ju se vad som hände med Guds folk, israeliterna, när de valde att dyrka andra gudar och figurer av trä och sten. Offrandet av barn till dessa gudar blev droppen som fick Guds bägare att rinna över. Gud tog därför bort sitt beskydd över Israel och lät andra folk invadera landet och till och med bortföra och förslava dess invånare.

Man kan ju undra om inte Sverige idag har förlorat Guds beskydd, eftersom svenskar nu gör precis det som skapade olycka i Israel under gammaltestamentlig tid. Kriminaliteten och våldet som spridit sig som en löpeld över hela Sverige gör vårt land otryggt. Fler och fler svenskar undviker att gå ut under vissa tider på dygnet och håller sig borta från stadsdelar med högt våldskapital. Sverige har blivit som ett fängelse för stora delar av befolkningen. Regeringen varnar oss också om att kriser och till och med krig inte kan uteslutas. 

Ett annat symptom är att den akuta krisen med barns psykiska ohälsa har exploderat. Det är ett faktum att med kristen tro kommer också en kunskap om moral och vad som är rätt och fel. Om vi förlorar moralkompassen kan det komma att sluta riktigt illa. Inte undra på att den grova kriminaliteten idag spridits ända ner till de yngsta tonåringarna. Barnen är ju vår framtid och att hålla dem borta från den kristna tron bådar inte gott för framtiden. 

Det verkar dessutom som om vissa församlingar inom Svenska kyrkan idag sätter större värde på att fira utomeuropeiska religiösa högtider än våra egna kristna och sprida HBTQI+-evangeliet. Hur långt ifrån vår kristna tro skall vi vandra innan vi precis som Israel hamnar i samma knipa? Svaret måste bli att vi vänder om och går tillbaka till våra kristna rötter och börjar med att återinföra kristendom på schemat i grundskolan igen. Det heter ju att tron kan försätta berg och vi behöver verkligen göra en 180-gradig omvändelse och ändra vår livsstil. Tänk och begrunda på vad den stundande högtiden egentligen handlar om.

Bibelläraren

Detta är en opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.