Från och med 1 januari 2019 kommer alla arbetande svenskar att tvingas betala för statlig radio och television via skattsedeln. Då avskaffas TV-licensen och ersätts med en avgift som tas ut via skattsedeln. Riksdagens kulturutskott har nu gett lagförslaget grönt ljus.

Den nya obligatoriska avgiften på 1300 kronor per person och år kallas för skatt men uppfyller enligt många bedömare inte grundkravet på en sådan. Detta eftersom avgiften placeras utanför statsbudgeten, utom räckhåll för den parlamentariska demokratin och principen “folkets urgamla rätt att sig beskatta” som ligger till grund för all legitim beskattning i modern tid.

LÄS MER: Skattefinansierad Public Service rycker närmare – lagrådsremiss nu klar

I motsats till Danmark, där man nyligen gick över från licens- till skattefinansiering av Public Service, har inga krav ställts på de berörda medieaktörerna att banta ned sin verksamhet till Public Service-uppdragets kärna. Inga krav har heller ställts på SVT och SR att komma till rätta med den vänsterliberala och ofta även vänsterradikala slagsida som länge ansetts prägla bolagens produktion, i vad man menar strid med Public Service-direktivets grundprinciper om opartiskhet och saklighet.

LÄS MER: Danmark avskaffar tv-licensen
LÄS MER: Dansk Public Service bantas kraftigt efter politiskt beslut

Ursprungligen var samtliga åtta riksdagspartier ense om en övergång av finansieringen av SVT och SR från licens till skattsedel. Efter kraftig kritik från väljarna och inom partiet ändrade sig Sverigedemokraterna och står inte längre bakom förslaget.

LÄS MER: Sverigedemokraterna ändrar sig – säger nej till skattefinansierad Public Service
LÄS MER: Striden hårdnar inom Sverigedemokraterna om Public Service framtid
LÄS MER: SD stödjer propagandaskatten: ”SVT gör många bra program”

Massiv kritik har även under lång tid riktats mot SVT:s och SR:s vänstervridning från de borgerliga partierna. Trots det har inget av dessa partier valt att i samband med Public Service-utredningen resa några villkor om att detta rättas till för att man ska ställa sig bakom lagförslaget.

LÄS MER: En tredje väg finns mellan skattefinansierad och nedlagd Public Service

Reformen genomförs på grund av att allt färre visat sig vilja betala för Public Service, huvudsakligen med hänvisning att man inte anser att SVT och SR uppfyller saklighets- och opartiskhetskraven. Det har lett till minskade inkomster för bolagen, vilket i sin tur medfört att man befarat sig inte kunna upprätthålla samma dominerande ställning i etermedia som tidigare.

Ett annat skäl till det aktuella upplägget är att de sju övriga partierna så långt möjligt vill hindra Sverigedemokraterna att få inflytande över framtiden för Public Service i Sverige. Man har sett hur nationsvänliga partier i bland annat Ungern har hållit räfst- och rättarting för att komma till rätta med liknande som man anser missförhållanden i medieutbudet och vill bygga in hinder för att något motsvarande ska kunna ske i Sverige.

LÄS MER: Detaljerna för nya tv-skatten presenterade

Genom att på det här sättet göra avgiften omöjlig för medborgarna att komma undan, kan staten och Public Service-bolagens ledningar säkerställa att pengarna kommer in, oavsett vad medborgarna tycker om det material som produceras Den som väljer bort SVT och SR måste ändå betala för innehållet.

Förslag om att göra om SVT och SR till betal-TV för de som vill ta del av utbudet har avvisats. Det främsta skälet är att bolagens räckvidd och möjligheter att nåt ut till och kollektivt påverka Sveriges invånare då skulle minska. Bolagen anser att de har ett folkbildande demokratiuppdrag och är väktare av den goda värdegrunden. Kritiker menar att det snarare bör kallas propaganda, indoktrinering, förmynderi och pekpinnar.

I lagförslaget angavs att den första tillståndsperioden skulle löpa på tio år, under vilken SVT och SR skulle vara helt skyddade mot demokratisk påverkan. Den sänks nu till sex år, något som dock de rödgröna partierna reserverade sig emot. Tanken är att SVT och SR därefter ska fredas från inflytande från de demokratiska instrumenten åtta år i sänder.