Den kristna katedralen Hagia Sofia omvandlades till moské efter att dåvarande bysantinska Konstantiopel år 1453 med brutalt våld ockuperades av turkarna, införlivades med det osmanska riket och bytte namn till Istanbul. Efter internationella påtryckningar omvandlades byggnaden 1934 i stället till museum och räknas sedan dess som en del av världsarvet. Nu har Turkiets islamistiska regim återkallat museistatusen och byggnaden kan åter falla i händerna på muslimer.

Det är turkisk domstol som på fredagen beslutat dra tillbaka 1500 år gamla Hagia Sofias status som museum. Beslutet tros vara ett första steg mot att låta byggnaden åter bli moské, något som många av landets praktiserande muslimer krävt men sekulära krafter och den icke-muslimska omvärlden motsatt sig.

I samband med att domstolsbeslutet offentliggjordes samlades mängder av människor utanför Hagia Sofia, bland dem islamister insvepta i den turkiska flaggan som hyllar beslutet och hoppas att byggnaden nu inom kort kan bli moské så att kristna och sekulära nekas tillträde.

FN-organet Unesco har tidigare uppmanat Turkiet att inte ändra byggnadens status utan föregående internationell diskussion. Ett turkiskt förslag om en sådan ändring har väckt skarp kritik från både icke-muslimskt religiösa auktoriteter och politiska ledare rutnom i världen.

Landets alltmer radikala och diktatorlike president Recep Tayyip Erdogan väljer nu att i stället ytterligare stärka sin ställning bland islamistiska grupperingar och har i strid med vedertagna demokratiska maktdelningsprinciper utövat påtryckningar på domstolen för att fatta det beslut den nu har gjort.

Det var det moderna Turkiets grundare Mustafa Kemal Ataturk som ratificerade Hagia Sophias status som museum 1934, men nu menar Turkiets högsta förvaltningsdomstol att “beslutet att sluta använda byggnaden som en moské och ge den status som ett museum inte överensstämmer med landets lagar”.

Erdogan förklarade i en kommuniké direkt efter beslutet att Hagia Sofia nu är öppnad för muslimsk bön. Enligt vissa uppgifter planeras en första sådan bön hållas redan den 15 juli. Datumet uppges vara satt av presidenten för att högtidtlighålla att den kupp som iscensattes mot regimen 2016 misslyckades.

I den grekisk-ortodoxa världen betraktas Konstantinopels fall som en historisk katastrof och om Hagia Sofia åter blir moské riskerar de religionspolitiska spänningarna i regionen att öka. Krav har länge funnits på att Hagia Sofia ska återlämnas till de kristna och vissa menar att hela Istanbul fortfarande bör betraktas som ockuperat territorium i strid med internationell rätt.