För att vara medlem i EU får ett land enligt den så kallad stabilitetspakten inte ha en statsskuld som överstiger 60 procent av BNP. Många länder har länge syndat mot regeln och i spåren av pandemin skenar statsskulderna ytterligare i ett flertal medlemsstater.

Värst är situationen i Grekland som tidigare varit föremål för en rad kontroversiella räddningspaket och som redan från början godkändes för medlemskap i unionen på falska siffror. Landet, har tillsammans med Italien och Belgien – EU:s högsäte -, aldrig varit i närheten i att klara 60-procentskravet sedan det infördes 1997.

Greklands statsskuld överstiger enligt färska siffror från Eurostat nu 205 procent av BNP. 2019 var den siffran 176,6 procent. Skuldsättningen har alltså på två år ökat med mer än 25 procentenheter.

Den västerländska demokratins och kunskapens vagga är emellertid inte ensam om att låta statsskulden skena. Bland de värsta syndarna – där statsskulden är högre än BNP och fortsätter att öka – återfinns Italien med 155,8 % (134,8 % 2019), Portugal med 133,6 % (117,7 % 2019), Spanien med 120 % (95,5 % 2019), Cypern med 118,2 % (95,5 % 2019), Frankrike med 115,7 % (98,1% 2019) och Belgien med 114,1 % (98,6 % 2019).

Lägsta statsskulden i EU kan Estland stoltsera med. Den är idag 18,2 procent. Man behåller topplaceringen trots att skulden ökat med i storleksordningen tio procentenheter sedan 2019 då siffran var 8,4 procent.

Påtryckningar för att kraftigt öka Sveriges statsskuld

Sverige är ett av de EU-länder som har den lägsta statsskulden och hamnar med 39,9 procent av BNP på en femte bästa-plats. Statsskulden har dock ökat även här och var 2019 35,1 procent.

Inom Socialdemokratin och från den närstående organisationer förekommer påtryckningar för att Magdalena Andersson nu ska släppa idén om en låg statsskuld och börja låna pengar i stor skala.

Tankesmedjan Katalys, som drivs av S-profilen Daniel Suhonen marknadsför en översättning av den amerikanska vänsterekonomen Stephanie Keltons uppmärksammade bok “The Deficit Myth” – på svenska “Underskottsmyten” i vilken hon uppmanar länder att skuldsätta sig utan bortre gräns eftersom de bara kan strunta i att betala tillbaka lånen.

På så sätt kan omfattande välfärdssatsningar utlovas i valrörelser och regeringar som exempelvis den rödgröna i Sverige behålla makten. Keltons MMT-teori (Modern Monetary Theory) och bok har dock fått hård kritik för att sakna ekonomisk-vetenskaplig underbyggnad.

Nyligen fick Suhonen och Katalys hjälp från statstelevisionen med att göra reklam för Stephanie Kelton och hennes nationalekonomiska teori. Den svenska modellen att hålla ordning i statsfinanserna beskrevs av SVT som “omkullkastad”, som att “svångremmen ska fram” och som “ett helt felaktigt sätt att tänka” i anslutning till en distansintervju med Kelton.