Riksbanken väntas fortsätta höja styrräntan. Det innebär att räntan på bolån kommer att stiga motsvarande. Bankerna kompensera sig också för inflationen samtidigt som den gett bolånetagarna sänkta reallöner och sett priserna på livsmedel. el och drivmedel öka kraftigt. Många hushåll i högt belånat eget boende och små ekonomiska marginaler kan få det tufft framöver.

Den under lång tid onaturligt låga styrräntan, som länge till och med var negativ, har nu långsamt börjat höjas men är fortfarande långt under det normala. Höjningarna medför dock att bolånetagare som vant sig vid artificiellt låga räntekostnader och därför kunna skuldsätta sig extremt högt kan få problem.

Flera höjningar av styrräntan väntas

Riksbanken väntas genomföra nya höjningar av styrränta vid de två beslutsmöten som ska hållas under andra halvan av 2022. Höjningarna tros bli på 1,0 procent i två steg om 0,5 procent, till först 1,75 procent och sedan 2,25 procent. Det innebär att den rörliga boräntan kommer att gå upp till först 3,5 procent fram emot årsskiftet och därefter till närmare 4 procent när vi går mot sommar 2023.

Mer osäkra spekulationer siar om att styrräntan därefter kan komma att sänkas något igen till 2,0 procent för att dämpa de negativa effekterna av inflationsbekämpande åtgärder. Men trenden är ändå tydlig: bolåneräntorna kommer att bli markant högre än vad villa- och bostadsrättsägare vant sig vid en längre tid och anpassat sin ekonomi till.

Bolåneinstitut kompenserar sig för inflationen

Vägledande statliga bolåneinstitutet SBAB delar de här bedömningarna och flaggar för egen del för att man dessutom tidigarelägger egna räntehöjningar på bolån för att kompensera sig för den höga inflationen. Andra aktörer på bolånemarknaden kommer med stor sannolikhet att göra likadant.

Det har från politiskt håll också talats om minskade statliga subventioner till bolånetagare genom gradvis utfasade möjligheter till avdrag för räntekostnader. Sammantaget kan många högbelånade hushåll i eget boende med små marginaler få det tufft framöver, inte minst i beaktande av att de genom regeringens inflationsdrivande politik också fått kraftiga reallönesänkningar med markant högre kostnader för bland annat livsmedel, el och drivmedel.