I onsdags hoppades många bilister, åkare och lantbrukare att trenden med skenande drivmedelspriser var bruten. Literpriserna vid pump sänktes då med några tioöringar. Förhoppningen kom dock på skam redan på torsdagen då priserna höjdes igen och efter ytterligare en höjning på fredagen är det all time high för bensinen och en femöring ifrån detsamma för dieseln, som dock i absolut literpris är 2,33 kronor dyrare än bensinen.

Efter en liten dipp på onsdagen har drivmedelspriserna i Sverige ökat två dagar i följd. Med fredagens höjning är bensinpriset nu 19,24 kronor litern, vilket är nytt rekord. Dieseln är i reda tal ännu dyrare, efter senaste höjningen kostar den 21,57 kronor litern. Det är dock en femöring ifrån tidigare rekordnotering.

De mindre fluktuationerna tillskrivs världsmarknadspriset på råolja men att dessa sker på en så hög nivå har sin förklaring i denna och tidigare regeringars energipolitik. Det handlar dels om en extrem beskattning där 60 procent av drivmedelspriset idag utgörs av skatt och dels om en kraftig fördyring genom inblandning av dyrt och samtidigt ineffektivt och motorskadligt biodrivmedel – den så kallade reduktionsplikten.

Ökat dubbelt så mycket som allmänna prisnivån

Men fenomenet är inte nytt. Sedan 1980-talet har drivmedelspriserna ökat dubbelt så mycket som priserna generellt i samhället. En liten ljusglimt är att fordonens motorer blivit mer effektiva i takt med teknikutvecklingen och att den som kör en ny eller i varje fall inte alltför gammal bil idag relativt sett lägger mindre pengar på drivmedel än på 1980-talet.

Det argumentet tillsammans med påståenden om klimatkris används nu av regeringen, understödd av statsmedia för att försvara en politik med ständigt ökande drivmedelspriser. Resonemanget har dock inte bitit på medborgarna i gemen som är lika kritiska till de höga drivmedelspriserna idag som man var på 1980-talet.

De höga drivmedelspriserna slår framför allt mot svenskar med lägre inkomster som varken har råd att köpa en ny bränslesnål bil eller betala vad det kostar att fylla tanken. På landsbygden där kollektiva färdalternativ saknas är det allra värst. Här finns också många lantbrukare som går på knäna under ökade kostnader för att hålla igång sin maskinpark. En annan hotad bransch är åkerinäringen.

Läs tidigare artiklar på Samnytt om bensinpriset HÄR.