BOKRECENSION Jag funderade på att köpa boken ”Unveiled, How Western Liberals Empower Radical Islam” av Yasmine Mohammed. Min fru Cecilia tyckte att jag redan läst så många böcker som på olika sätt berörde islam, bland annat andra böcker av ex-muslimer, särskilt kvinnliga. Men det som skiljer denna bok från övriga jag läst var att Yasmine vuxit upp i en muslimsk familj i ett västerländskt samhälle och därför kunde ge mig en inblick i hur våra utanförskapsområden i Sverige fungerar. Jag beställde därför boken. Yasmines memoarer gav verkligen en fördjupad bild av hur islam begränsar människornas tankeverksamhet. Luai Ahmed, homosexuell jemenitisk flykting i Sverige, säger i sin bok ”Asylum” att ”islam skapar kaos i hjärnan”.
Yasmine växte upp i Kanada och bodde i en villa tillsammans med sin mor, bror och syster på nedervåningen. På övervåningen bodde styvfadern med sina 2 barn. Den biologiska fadern hade hittat en ny fru, flyttat bort och fått nya barn.
Yasmines syster lät sig kuvas under sharia under hela sitt liv. Yasmine själv började dock tidigt ifrågasätta olika saker, till exempel varför systrarna måste serva brodern som inte behövde göra någonting i hushållet. Allt ifrågasättande av sharia är haram (förbjudet) och leder till repressalier.
Att inte be korrekt fem gånger om dagen när hon var 6 år ledde till misshandel. Yasmine ville som alla andra leka med grannarnas barn. Detta fick hon dock inte eftersom de bodde i ett område med icke-muslimer. När hon började skolan, iklädd slöja, fick hon till sin förvåning många kvinnliga kompisar som inte var muslimer, trots att hon fått lära sig att de otrogna hatade muslimer.
Som muslim var det egentligen förbjudet att ha “otrogna” som vänner. Detta kunde hon trotsa i skolan. Hennes bästa kompis Tiffany var till och med ateist och övertalade henne bland annat att kunna gå in på toaletten med “fel” fot först. Efter långt övervägande gjorde hon detta och var mycket skakis innan hon kom ut igen och upptäckte att inget straff från Allah kom. Hon tänjde hela tiden på gränserna och började mer och mer leva ett dubbelliv.
Hängdes upp i slaktarkrok i taket och piskades
Den värsta misshandeln kom efter att styvfadern sett henne skriva sitt namn med västerländsk stavning Jasmine, istället för den arabiska med Y. Hon fördes till garaget, händerna bands på ryggen och fötterna bands ihop. Sedan hängdes hon upp och ned i den krok i taket som användes när man slaktade får. Hon trodde att hon skulle dödas, men istället tog styvfadern fram ett skärp och slog henne med den del som hade spänne. Hon beskriver hur hon lyckades koppla bort kroppen så att hon inte kände smärta och hängde därför alldeles tyst tills mamman kom in och trodde hon var död.
Långt senare var det en lärare i skolan som frågade hur det stod till med henne. Han hade anat att något inte var bra. Då brast det för Yasmine och hon berättade hur hennes liv såg ut. Läraren frågade om hon var beredd att berätta för polisen och att detta kunde leda till att hon placerades hos en fosterfamilj. En sådan livsförändring såg hon som en befrielse, hon var beredd.
Liberala kanadensiska samhället svek
Hon fick bra hjälp av polis och advokat, men domstolen ansåg att det hon in utsatts för inte var straffbart enligt kanadensisk lag eftersom hon levde i en annan kulturell kontext. Hon skriver: ”I never felt so betrayed in my life.” Detta hade varit hennes stora hopp och det hade inte muslimer utan de kanadensiska myndigheterna tagit ifrån henne.
Yasmine skriver: ”Their effort to be ‘culturally sensitive,’ my own country ended up being viciously bigoted toward me insted. I knew that if I had come from a family of ‘white’ parents, I would have been protected. This is the typical result of regressive-left thinking, when their minds are so open, their brains fall out. They only see the skin colour or ethnicity of the perpetrator, not the acts they commit.”
Hon söker hela tiden efter sin mors kärlek, som hon aldrig fick. I hopp om att få den gick hon med på att gifta sig med araben Essam Marzouk, som modern hittat. Yasmine föder ett barn, hamnar i husarrest och börjar planera för att fly. Trots att hon ammade blev hon till sin bestörtning gravid igen vilket omintetgjorde hennes möjlighet att fly. Efter en misshandel visade det sig att barnet i magen var dött.
Utsedde maken visade sig vara terrorist
Vid ett sjukhusbesök med modern blev hon uppsökt av ett par från den kanadensiska säkerhetspolisen som länge försökt att tala med henne i enrum. Hon fick nu reda på att Essam ingick i en terrorcell och var efterlyst av Egypten på grund av inblandning i sprängningen av den amerikanska ambassaden i Kenya som dödade flera hundra människor. Hon missade dock att berätta om hur Essam och en kamrat hade skojat om att slå 911 på telefonen, nödnumret i Kanada, eftersom detta var innan flygplanen flög in i tvillingtornen i New York. Essam flög senare till Kosovo och Azerbaijan där han tillfångatogs och skickades till Egypten och fängelse.
I samband med muslimernas firande av 9/11 gick hon över från muslimernas sida till de otrognas. Hon blev också inkallad till ledningen på universitetet, där man frågade henne om hon som muslim upplevt några obehagligheter från andra elever på grund av denna händelse. Hennes svar var: ”Seriously, Are you kidding me? We are calling for your death, and you are concerned that our feelings might be hurt?”
Lärarutbildningens kurs i religionskunskap en ögonöppnare
Efter att Essam fängslats kunde hon lämna huset och modern, bosätta sig på andra sidan av staden och börja utbilda sig till lärare. En av kurserna var religionskunskap vilket bidrog till hennes frigörelse från islam. Hon fann att islam var full av absurditeter. Hon skriver: ”It is extremely traumatic to suddenly realize that everything you thought to be true is a lie.” Det tog dock lång tid innan hon kunde förmå sig att ta av slöjan. Orsaken var dels den i muslimska kvinnor inpräntade rädslan för att hamna i Allas helvete efter döden, dels att hon efter alla år med slöja kände sig naken utan den.
Efter att ha fått uppskattning i sitt arbete som lärare, kunde hon nu komma över sina trauman och till och med ta ett arbete som lärare i engelska under två år i Doha, trots att Qatar är ett muslimskt land. Enligt sharia är det dödsstraff som gäller för den som lämnar islam. Hon vågade därför inte avslöja att hon kunde arabiska och hade muslimsk bakgrund.
Åren i Doha var välbetalda så att hon kunde betala av sina studielån och köpa en egen bostad när hon kom tillbaka hem till Kanada. Hierarkin i Qatar har många nivåer byggda på ”ras”. Högst står Qatar-araberna, därefter vita (amerikaner, kanadensare, australier, britter), sedan andra araber (libaneser, egyptier, syrier), följt av folk från Filippinerna och i botten folk från Sydasien (Indien, Pakistan, Bangladesh).
Tog tid att skaka av sig barn- och ungdomens trauman
Det tog mycket lång tid innan Yasmine hade återhämtat sig så mycket från sitt traumatiska liv att hon vågade ge sig in i en självvald i motsats till påtvingad kärleksrelation med en man. Men till sist fick hon uppleva den riktiga kärleken mellan två jämställda människor och från en man som stöttade henne i det psykiskt jobbiga författandet, där hon åter tvingades att i tanken återuppleva de trauman hon genomlevt.
Yasmine hade redan som 14-åring drömt om att bli författare och regelbundet skrivit dagbok. Hon hade nu ytterligare en dotter och en hund (oren enligt islam). Hon hade trott att hon varit ensam om sina upplevelser med frigörelsen från islam, men när hon gick ut i offentligheten fick hon kontakt med många ex-muslimer med liknande erfarenheter. Nu hjälps de åt att stötta andra kvinnor runt om i den islamska världen
Yasmine Mohammed driver webbplatserna www.FreeHeartsFreeMinds.com och https://www.yasminemohammed.com/unveiled
Den ovan recenserade boken finns att köpa hos den välsorterade bokhandeln också i Sverige.
Ulf Blomquist
Fil kand i kemi, biologi, miljö, miljöjuridik m m
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.