Svenskarna betalar varje år drygt 50 miljarder kronor i bistånd till underutvecklade länder i världen, många av dem skurkstater och diktaturer. På onsdagen höll biståndsminister Matilda Ernkrans (S) pressträff om hur det så kallade humanitära stödet – en mindre del av biståndet – ska fördelas i år. Bland de största mottagarna återfinns talibanernas Afghanistan, terroriststyrda “Palestina”, kommunistiska de facto-diktaturen Etiopien samt flera länder som saknar fungerande styre, däribland Somalia och Libyen.

Nytt för i år är att Ukraina efter Putins invasion får 315 miljoner av Sveriges humanitära biståndspengar. Men på mottagarlistan finns också en lång rad skurkstater och diktaturer. Exempelvis får talibanernas Afghanistan drygt en kvarts miljard, den våldsbejakande islamistiska regimen i “Palestina” 75 miljoner och Sudan/Sydsudan hela 400 miljoner.

Det humanitära stödet uppgår i år till 5 eller 9 miljarder kronor, beroende på vilka stödpengar som räknas in. Det totala biståndet, som även innefattar det som numera kallas “utvecklingssamarbete” är dock väsentligt högre – drygt 50 miljarder kronor.

Biståndsministern höll pressträff

På en pressträff på onsdagen försvarade biståndsminister Matilda Ernkrans (S) den fortsatta och i flera fall ökade miljardrullningen av skattepengar i humanitärt stöd med att man definierar uppemot 300 miljoner människor i världen som flyktingar och att det svenska biståndet “gör skillnad”.

– Utvecklingen är mycket oroande. Om alla människor som är beroende av stöd skulle bo i samma land, så skulle det vara världens fjärde största land, hade Ernkrans räknat ut inför pressträffen.

Att regeringen nu allokerar en av de största delsummorna till Ukraina på grund av den ryske presidenten Vladimir Putins invasion ifrågasätts inte av många, så länge den ukrainska regeringen inte har störtats och pengarna faller i ryska händer.

Kritik mot miljardrullning till Afghanistan

Desto starkare har kritiken varit mot att miljarder av svenska skattepengar rullar iväg till Afghanistan. Totalt handlar det om minst 14 miljarder kronor och ett årligt belopp på drygt en miljard. S-regeringens dusör i humanitärt stöd – som alltså bara är en del av det sammanlagda biståndet till landet – blir i år närmare en kvarts miljard. Landet toppar listan över länder som får mest pengar av Sverige.

Miljardrullningen till Afghanistan har kritiserats tidigare men intensifierades efter talibanernas maktövertagande förra året. Biståndsminister Ernkrans bedyrade dock vid onsdagens pressträff att man ska göra vad man kan för att den kvartsmiljard i humanitärt stöd som nu skickas i väg inte ska hamna i talibanernas fickor utan hos andra aktörer i landet. Samtidigt har Sida som administrerar merparten av Sveriges bistånd fått hård kritik av bland annat Riksrevisionen för att inte ha någon koll på var biståndspengarna tar vägen.

Kostnaderna för afghansk invandring inte medräknade

Räknar man även in kostnaderna för mottagandet av så kallade “ensamkommande” som till helt övervägande andel utgjorts av unga afghanska män blir beloppet mångdubbelt högre – för enskilda år har den direkta kostnaden för dessa uppgått till mellan 30 och 40 miljarder kronor, och inkluderas indirekta kostnader skenar det iväg ytterligare.

Adderas till summan kan även kostnaderna för den svenska militära insatsen i Afghanistan som uppskattas till cirka 20 miljarder kronor – då är det senaste årets evakueringsinsats med luftbro till Sverige inte medräknad.

Skulle bidra till demokratibygge – talibanerna tog makten

Mångmiljardrullningen har motiverats med att Sverige vill bidra till att bygga demokrati i Afghanistan. I realiteten har pengarna dock i stor utsträckning gått till den korrupta marionettregimen i Kabul.

När talibanerna förra året åter tog makten i landet flydde president Ashraf Ghani i helikopter som han lastat med motsvarande 1,5 miljarder kronor i biståndspengar. Med sig på flykten hade han sin rådgivare Fazel Mahmood Fazly med ett förflutet som bidragsfuskare i Sverige.

Någon demokrati blev det – Sveriges biståndspengar till trots – aldrig i Afghanistan. Talibanerna antas dock ha ett starkare folkligt stöd än Ashraf Ghanis västunderstödda regim.

Miljarder också till “Palestina”

En annan miljardrullning av svenska biståndspengar som fått hård kritik är den till “Palestina”. Att erkänna de islamistiskt terroriststyrda palestinska territorierna som en stat var en av de första åtgärderna den rödgröna regeringen vidtog när den tillträdde 2014. Det gjordes utan parlamentariskt stöd i riksdagen och utan föregående offentlig debatt.

Av det humanitära stöd som regeringen nu aviserar får “Palestina” 75 miljoner svenska skattekronor. Det är dock bara en bråkdel av vad den antisemitiskt islamistiska terroristregimen totalt får av Sveriges skattebetalare. Det sammanlagda svenska biståndet till bland annat Hamas uppgår till en halv miljard kronor om året. 2020 meddelade geringen dessutom att man öronmärkt ytterligare 1,5 miljarder i särskilt stöd till “Palestina” fram till 2025.

Somalia med i toppen

Ett annat land som är med i tätstriden om svenskarnas biståndspengar är Somalia. Här handlar det om i storleksordningen strax under miljarden kronor årligen. Man ligger även med 145 miljoner högt upp när det gäller det humanitära stöd som onsdagens pressträff med biståndsministern handlade om.

Somalia saknar ett fungerande nationellt styre och vad som på engelska kallas en “failed state”. Landet styrs i stället regionalt av olika klaner och den muslimska terrormilisen Al Shabaab.

Även när det gäller Somalia har Sverige haft mycket stora kostnader för mottagande av ensamkommande och andra migranter, en grupp som länge tillhört toppskiktet i antal asylsökande och anhöriga. Enligt nationalekonomiska uträkningar kostar en somalisk migrant i Sverige i snitt 10 miljoner kronor under sin livstid här. Sverige har tagit emot runt 100 000 somalier till en enligt beräkningen kostnad på 1 000 miljarder skattekronor.

Flera skurkstater och diktaturer får pengar

Bland övriga länder som nu får en rejäl slant i svenskt humanitärt stöd återfinns den de facto kommunistiska diktaturen Etiopien, det likaså under kommunistiskt styre havererade Venezuela och Libyen som efter att diktatorn Kadaffi med hjälp av det svenska flygvapnet störtades fallit sönder i klanvälde.

Utöver det bilaterala humanitära stödet betalar Sveriges skattebetalare också cirka 100 miljoner kronor till FN-organet UNHCR och FN:s fond katastrofbistånd CERF.