Riksbankens prognos för inflationen – som legat till grund för beslutet nyligen att lämna styrräntan fortsatt oförändrad på noll – har spruckit. Inflationen har blivit högre än vad man trodde och svenskarnas pengar därmed mindre värda.

På onsdagen offentliggjordes siffror som visar att priserna på varor och tjänster, det vill säga inflationen, ökade med 2,5 procent under april. Riksbanken hade innan flaggat för att man vill driva upp inflationen en bit över den “normala” tvåprocentsgränsen men de färska siffrorna visar att konsumentpriserna rasat iväg ännu mer.

Missbedömde kronans utveckling mot dollarn

Bedömare på storbankerna menar att det är kronans ställning gentemot dollarn som Riksbanken missbedömt och därför inte parerat för med räntevapnet.

– Optimismen kring i vilken takt den amerikanska centralbanken skulle kunna höja räntan hade kanske gått lite för långt, säger Stefan Mellin, valutaanalytiker på Danske Bank, i en kommentar till SvD.

Hoppas att toppen är nådd

Han uttrycker samtidigt förhoppningar om att toppen nu är nådd och att inflationen i Sverige nu ska börja falla tillbaka efter den rekordhöga siffran för april.

– Det här var toppen for inflationen, tror han.

Det är oklart om det är en tro som delas av riksbankschefen Stefan Ingves och hans rådgivare. Den bygger på spekulationer kring vad marknaden kommer att ha för förväntningar på eventuella kommande räntehöjningar.

Ännu högre inflation i USA

I USA blev inflationen ännu högre – 4,2% – vilket är långt över förväntningar. Samtidigt pekar bedömare på att siffrorna är höga i såväl Sverige som USA därför att de utgår ifrån jämförelsevis låga priser från förra året – bland annat sjönk energipriserna rejält till följd av coronakrisen.

Att USA sticker ut särskilt beror på att den nytillträdde Demokratiske presidenten Joe Biden sjösatt enorma skattefinansierade stimulanspaket för att på ett konstlat sätt driva på ekonomin. Det har momentant lett till en starkare återhämtning i USA jämfört med andra länder, men det är oklart vad som händer när man sedan upphör med att dopa ekonomin.

Så länge statsbidrag fortsätter att pumpas in i den amerikanska ekonomin tros inflationstakten där vara fortsatt hög, vilket i sin tur påverkar också den svenska ekonomin och inflationen. Många osäkra parametrar finns, bland annat kring vad USA:s motsvarighet till Riksbanken, Federal Reserve, kommer att göra med styrräntan.