El- och energipriserna rusar och gör att hushållen får allt mindre pengar kvar efter räkningarna är betalda varje månad. En plånbok som i stället växer är statens – under fjolåret uppgick intäkterna från energiskatter och moms på el och drivmedel till närmare 98 miljarder kronor.

På Dagens industris uppdrag har Ekonomistyrningsverket granskat statens intäkter från energibeskattningen vilket innefattar moms, energiskatter och koldioxidskatter.

Under 2021 gav energiskatten staten 27 miljarder kronor och 232 miljarder under de senaste tio åren. Till detta tillkommer moms på elström som gav ytterligare 14,2 miljarder kronor. Sammantaget alltså 41 miljarder.

LÄS ÄVEN: Skenande elpriser och skenande inflation hotar hushållens ekonomi

Enligt Daniel Liljeberg, samhällspolitisk chef på intresseorganisationen Villaägarna, låg den totala skatten på ca 40 procent av priset på el i Sverige under första halvåret 2021, något som placerar Sverige “relativt högt” i Europas elbeskattningsliga. I Finland och Norge ligger motsvarande skattenivå på 32 respektive 27 procent.

Enligt Ekonomistyrningsverket tjänade staten 23,4 miljarder kronor på energi under fjolåret, 15 miljarder på oljeprodukter och elva miljarder på bensin. Koldioxidskatter gav ytterligare 21,2 miljarder kronor.

Minskat sparande

I en undersökning har Kantar Sifo frågat svenska folket hur ekonomin påverkas av stigande elpriser. Tre av tio husägare har minskat sitt sparande eller dragit ned på andra utgifter. Även de rekordhöga drivmedelspriserna är tungt för många familjer.

Enligt Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, är regeringens stöd ett plåster på såren för hushåll i södra Sverige, men det kommer likväl fortsätta att svida ett tag till. För hur länge återstår att se.