DEBATT Regeringen gav nyligen Skatteverket i uppdrag att verkställa en folkräkning. Samtidigt tyder min undersökning om identitetsfusk i Sverige som publicerades i en serie artiklar i Samnytt i fjol på att brister hos Skatteverket är en stor del av förklaringen till det omfattande problemet med att vi har människor med multipla identiteter. Att låta myndigheter använda ansiktsigenkänning för att komma åt illegala som vistas här under falsk identitet är en förutsättning för en fungerande folkräkning.
Se till att tillmötesgå rikspolischefens begäran om att få använda ansiktsigenkänning registervårdande inom och mellan statens bilddatabaser som en del av den föreslagna folkräkningen. Slå helst även samman polisens bilddatabaser med ansiktsbildsdatabaser som i dagsläget finns hos Migrationsverket, Skatteverket och Transportstyrelsen.
Ge sedan polisen obegränsade möjligheter att genomföra registervårdande sökningar i denna sammanslagna databas med ansiktsigenkänning. Detta för att komma åt människor som har flera identiteter och identiteter som har flera användare.
Förslag på ökad användning av biometri i databaser för att komma åt fuskare saknas i de direktiv som nyligen getts till Skatteverket för att utföra en folkräkning. Det anser jag är svagt.
Ingen ansiktsigenkänning hos Migrationsverket
Ett grundproblem när det gäller att människor kan vistas i Sverige under felaktiga eller multipla identiteter är att människor som kommit till Sverige för att söka asyl det senaste halva århundradet ofta inte haft med sig några id-handlingar eller på annat sätt bevisat sin identitet. De har istället kunnat hitta på en identitet i samband med sin asylansökan.
Ansiktsbilder på de asylsökande lagras i Migrationsverkets databas. Den 30 mars 2022 svarade Migrationsverket att de har lagstöd för att använda sig av ansiktsigenkänning men att de ännu inte införskaffat programvara för att komma igång och bekämpa problemet med personer som skaffat sig flera identiteter.
På en förnyad förfrågan svarade Migrationsverket den 18 januari i år att man ännu inte börjat med ansiktsigenkänning i sin omfattande ansiktsbildsdatabas eller ens skickat in en ansökan till Integritetsskyddsmyndigheten. Verket skyllde på Ukrainakriget.
Fingeravtryckstagning utan databas hos Migrationsverket
På en fråga från Samnytt förklarade Migrationsverket att man någon gång efter att en utredning blev klar i november 2009 började lagra fingeravtryck från asylsökande i databasen Eurodac. Fingeravtrycken tas bara på asylsökande som bedöms vara minst 14 år gamla. Samtliga fingeravtryck raderas efter som mest tio år. Om en asylsökare blir medborgare i Sverige raderas fingeravtrycken omedelbart vid den tidpunkten.
Notera att Migrationsverket sedan en längre tid tar fingeravtryck även på personer från utanför EU/EES som vill invandra till Sverige som anhöriga, studerande eller arbetskraft. Dessa fingeravtryck lagras dock inte i någon databas, bara i ett “uppehållstillståndskort” som ges till den som fått uppehållstillstånd. Det här regleras i Utlänningslagen 9 kap 8a §. Så kallade kvotflyktingar är en annan grupp vars fingeravtryck inte lagras i något register.
Sammantaget innebär Migrationsverkets hantering att samtliga utlänningar som sökt asyl i Sverige före 14 års ålder, som kommit hit för att studera, arbeta eller som anhöriga eller kvotflyktingar eller som redan har fått medborgarskap kan söka asyl under en ny identitet om de vill ha en extra sådan för något olagligt ändamål. Detta utan risk att åka fast eftersom Migrationsverket inte använder sig av ansiktsigenkänning och bara i begränsad omfattning lagrar fingeravtryck i en sökbar databas.
Skatteverket kollar aldrig med Migrationsverket
När en person skapat flera identiteter hos Migrationsverket eller har en identitet som han inte längre använder därför att han eller hon flyttat från Sverige, finns det lediga identiteter för andra att använda. Det är här som Skatteverket så behändigt kommer in.
Samnytts granskning visar att Skatteverket aldrig kollar med Migrationsverket när någon vill ha ett id-kort utfärdat för en identitet som tidigare registrerats hos Migrationsverket. På grund av “lag om identitetskort för folkbokförda” är Skatteverket förhindrade att kolla om personen som vill ha sin ansiktsbild på ett id-kort från Skatteverket är samma person som finns på bild under samma identitet i Migrationsverkets databas.
Istället kan den som vill ha ett id-kort hos Skatteverket använda sig av en så kallad “intygsgivare“. De exempel vi fann i förundersökningen till dom B 2461-19 från Falu tingsrätt var att en person låtit skriva en identitet som han ville ta över hos sin egen hustru som efter sex månader då kunde fungera som intygsgivare och att en somalier som jobbat som tolk åt Borlänge kommun kunde fungera som intygsgivare då han genom sitt extraknäck som tolk fick status som “kommunal tjänsteman”.
Skatteverket kollar inte tidigare längd eller bild
Ett problem när man ska gå till Skatteverket för skaffa ett id-kort under en identitet som tidigare innehafts av någon annan är att denne redan kan ha skaffat ett id-kort hos Skatteverket i den identiteten. Då kan Skatteverket jämföra bilden på den som vill ha ett nytt id-kort med den eller de bilder som redan finns i Skatteverkets id-kortsbildsdatabas registrerade på samma identitet. Några sådana jämförande kontroller tycks dock Skatteverket inte bry sig om att göra, visar Samnytts granskning.
Skatteverkets id-kort har den egenheten att längden på den person som avbildas finns angiven. Samnytts granskning visar att Skatteverket är så oseriösa i sin id-kortsverksamhet att man inte brytt sig om att bygga in en automatisk varningsfunktion som talar om när en person som vill ha ett id-kort för en viss identitet anger eller har en längd som radikalt avviker från den som redan registrerats på ett id-kort i samma identitet.
Detta beror troligtvis inte på att Skatteverkets anställda är en samling idioter eller personer som är för lata för att göra ett riktigt jobb. Den sannolika anledningen är i stället att verkets högsta ledning och politikerna ovanför den inte har något verkligt intresse av att bekämpa fusket.
Ansiktsigenkänning används aldrig
Såväl Skatteverket som Transportstyrelsen svarade på Samnytts frågor att man inte använder sig av ansiktsigenkänning för att hitta personer med multipla identiteter i respektive myndighets ansiktsbildsdatabaser med hänvisning till att aktuell lagstiftning förhindrar det.
Polisen får inte heller använda ansiktsigenkänning, men rikspolischef Anders Thornberg krävde redan 2019 att få göra detta för registervårdande ändamål i passbildsdatabas och databasen för bilder till nationella id-kort. Detta för att komma åt problemet med människor som har pass och nationella id-kort i flera identiteter.
Notera att rikspolischefen samtidigt krävde att få bygga upp en databas med de fingeravtryck som tas när någon söker pass eller nationellt id-kort. Så sker inte idag utan fingeravtrycken raderas direkt efter att de lagrats in i passet eller det nationella id-kortet.
Slå samman bilddatabaserna och tillåt ansiktsigenkänning
Att gå rikspolischefen till mötes och tillåta registervårdande ansiktsigenkänning i passbildsdatabasen och databasen över ansiktsbilder till de nationella id-korten för att komma åt identitetsfuskare borde vara en självklarhet.
Att föra över de ansiktsbilder som förvaras hos de idag i det här avseendet oseriösa myndigheterna Skatteverket, Transportstyrelsen och Migrationsverket till polisen och låta myndigheten svepa igenom den sammanslagna bilddatabasen med ansiktsigenkänning skulle avslöja många fuskare.
Då man låter datorer göra jobbet torde kostnaderna och kraven på personella resurser vara begränsade. Att bygga upp en fingeravtrycksdatabas kopplad till varje identitet som i Finland borde också vara en självklarhet men kan ta längre tid.
Det är en besvikelse att den nya regeringens direktiv till Skatteverket inför en tänkt folkräkning inte nämner något om att få scanna igenom offentliga bilddatabaser med ansiktsigenkänning eller bygga upp en fingeravtrycksdatabas, trots att Polismyndigheten sedan länge önskat få möjlighet att stoppa fusket med denna metodik.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.