Regeringen vill införa en ny datalagringslag för att utöka övervakningen av svenskarna. Denna gång handlar det om att få tillgång till krypterad kommunikation via applikationer som Signal och WhatsApp.

Lag om lagring av och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i syfte att skydda Sveriges säkerhet. Så heter en ny föreslagen lag som regeringen förra veckan skickade ut på remiss.

Vad den handlar om är att regeringen vill att särskilt Säkerhetspolisen ska kunna avlyssna kommunikation som skickas mellan nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, förkortat NOIK. Exempel på sådana tjänster är applikationer som Signal och WhatsApp.

Datalagringsdirektivet

Detta är inte den första datalagringslag som införs i Sverige. 2006 utfärdas EU:s så kallade datalagringsdirektiv; en rad lagändringar som medlemsländerna uppmanas göra för att tvinga sina internetoperatörer att lagra uppgifter om sina kunder.

Det uttalade syftet med förändringarna är att lättare kunna övervaka kommunikation mellan islamistiska terrorister i kölvattnet efter terrordåden i Madrid 2004 och London 2005.

Demonstration mot datalagringsdirektivet 2012. Foto: Alexander Höglund

För Sveriges del dröjer det emellertid till maj 2012 innan lagändringarna ska träda i kraft. Men månaden innan, i april samma år, slår EU-domstolen fast att datalagringsdirektivet strider mot EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Dåvarande regeringen Reinfeldt beslutar om att, trots det, införa de redan klubbade lagändringarna. Det leder till att Sverige dras inför EU-domstolen, som i december 2016 underkänner den svenska lagen.

EU-domstolens dom leder till att vissa lagändringar görs, men många menar att ändringarna främst är kosmetiska och att svenska staten fortsatt ägnar sig åt massövervakning i strid mot EU:s stadgar.

Och i en dom 2018 slår Kammarrätten i Stockholm fast att internetoperatörer endast är skyldiga att lämna ut lagrade uppgifter till polisen vid misstanke om brott.

Bahnhof

En av de aktörer som flitigast tagit strid mot införandet av massövervakningslagar är internetoperatören Bahnhof. Företagets vd Jon Karlung konstaterar att även Bahnhof numera tvingas lagra vissa trafikuppgifter om sina kunder.

– Vi är skyldiga att datalagra abonnentuppgifter. Det innefattar IP-nummer och vem som hade ett visst IP-nummer vid ett visst klockslag. Det är kärnan. Nu vill de förlänga lagringsstiden för det. Det har vi motsatt oss och det har vi bråkat om tidigare, säger han till Samnytt.

– Men vi sparar inte innehållet i meddelanden. Det gör vi inte. Det är inte vi skyldiga att göra enligt lag heller.

Jon Karlung skrattar till lite när han hör det långa namnet på den nya lagen; Lag om lagring av och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i syfte att skydda Sveriges säkerhet.

Bahnhofs vd Jon Karlung. Foto: Pressbild

– Sveriges säkerhet. För det första har de inte riktigt definierat, vad innefattar det? Det är lite luddigt, säger han till Samnytt.

Karlung betonar att han inte detaljstuderat den nya lagen och vad den går ut på.

– Eftersom jag inte svarat på remissen, så kan jag inte svara på det bara så här. Men principen är att, det vi har tittat på lite snabbt nu, är att det är väldigt oprecist och inte så konkret vad man i praktiken ska göra.

Viktigt meddelande

Innan du scrollar vidare och läser vår journalistik gratis har vi ett viktigt meddelande

Samnytt har på grund av minskade intäkter tvingats skära ned på verksamheten och står även inför flera rättsprocesser mot vänsteraktivister. Samnytt har inget statligt stöd och ytterst begränsade reklamintäkter. Vi är helt beroende av våra läsares stöd. Om du vill att vi ska fortsätta existera som tidning ber vi om din hjälp.

Ägna en minut åt att bli prenumerant! Klicka HÄR för att välja prenumerationsnivå eller swisha valfritt belopp: 123 083 3350, så hjälper du till i kampen mot etablissemanget.

Drabbas inte

Den nya datalagringslagen riktas emellertid inte i första hand mot internetoperatörer som Bahnhof.

– Vi driver vägnätet. Det vill säga fiberkommunikationen och tjänsterna för det, förklarar Karlung och betonar att den nya lagen riktar sig mot så kallade NOIK-tjänster.

– Det är sådana tjänster som bygger på totalsträckskryptering. Där vill man riva upp det så att det ska vara möjligt för polisen att titta in i den typen av tjänster. Om man driver den typen av tjänster, så blir man skyldig att upplåta kryptonycklar så att man ska kunna komma in i de tjänsterna när man beslutar om hemlig dataavläsning.

Trots att Bahnhof inte direkt drabbas av den nya datalagringslagen, så kommer företaget ändå skriva ett remissvar till regeringen gällande detta lagförslag.

– Jag vet att vi har svarat flera gånger på remisser som handlar om det som berör oss i första hand. Vi kommer att svara på den här grejen också, men de tjänsterna som träffas är WhatsApp och Signal, säger Jon Karlung.

LÄS ÄVEN: IT-säkerhetsexperten om chat control: “Våra politiker har blivit grundlurade”

EU ökar spenderingen på privatjet för topptjänstemän