LEDARE • I Samnytts dokumentär som publicerades hösten 2021 varnade vi för att bolagen som driver vindkraftverken inte är lönsamma. Vi ville visa att det pågick någon form av pengaskyffling från skattebetalarna till de multinationella, utländska bolag som etablerar små aktiebolag i Sverige, som tillåts gå med förlust eller nollresultat. Nu har en ny granskning visat precis det vi pekade på då.
Det är i tidningen Kvartal som två ekonomer skriver om de stora ekonomiska problem som vindkraftsindustrin står inför. Ekonomerna Christian Sandström och Christian Steinbeck menar att förlusterna 2017-2022 uppgick till 13,5 miljarder kronor – en förlustmarginal på hela 39 procent.
I Samnytts dokumentärserie gick visade vi på detta, dels att varken arbetstillfällen eller vinsterna fanns. Du kan se den specifika delen genom att klicka här.
Ekonomernas genomgång som har publicerats i Kvartal rapporterar också om hur flera stora vindkraftsindustrier, bland annat Sveriges och Europas största vindkraftsanläggning, Markbygden, ansökt om rekonstruktion. Men det finns flera andra, som Samnytt också har skrivit om.
På liknande sätt som vi i vår granskning av vindkraften undersökte vindkraftsbolagen gjorde författarna det nu också, men kunde då inkludera år 2022 också:
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kostnaderna uppgår dock till 47,9 miljarder kronor vilket innebär att branschen gör en förlust på totalt 13,5 miljarder kronor under dessa år. Detta innebär en genomsnittlig förlustmarginal på 39,2 procent. Inte under något enskilt år har branschen som helhet gått med vinst.
Kostnaderna för att producera elen har helt enkelt överstigit priset de fått på marknaden. Detta är egentligen inget nytt, det är bara det att gammelmedia gärna undviker att prata om det, eftersom vindkraften blivit deras älsklingsprojekt. Ekonomerna konstaterar även att inte ens de bästa åren är i närheten av att vara lönsamma.
Varför byggs det vindkraft?
Det stora frågan är exakt hur vindkraftsbolagen tjänar pengar. Att det sker på skattebetalarnas bekostnad är självklart, vilket också påpekades i vår dokumentär. I början hade det mycket med elcertifikaten att göra – skattesubventioner som snabbt utnyttjades av vindkraftsindustrin. Dessa stöd har nu dock minskat på grund av en stor etablering av vindkraft.
Det finns andra subventioner vindkraften åtnjuter som exempelvis att inte behöva betala för sin del av balanseringen av elsystemet eller, vilket vi också visade i dokumentären, sänkta fastighetsvärden i närheten av vindkraftsindustrierna.
Nyligen kunde vi läsa om hur EU planerar att pumpa in mer pengar, säkerheter och/eller lån in i den krisande vindkraftsindustrin. Där kommer det säkert finnas nya möjligheter för storbolagen att dra nytta av skattebetalarnas pengar.
Men det framstår ändå som underligt hur efterfrågan från vindkraftsbolagen att bygga nya vindkraftsområden är så stor. Exakt hur transfererar de skattebetalarnas pengar till sina egna fickor? Det är för mig ännu inte helt klarlagt, men en granskning TV4 gjorde i höstas förklarar nog en del av det:
Enligt forskare som granskat siffrorna har internräntan varit nästan dubbelt så hög som bolagets ränta till banken. [..]
Enligt Christian Sandström har bolaget totalt betalat omkring 200 miljoner kronor i överränta de senaste tre åren.
– Det blir i praktiken ett sätt att tömma bolaget på pengar, säger han.
Skattebetalarna betalar
Att vindkraften dessutom har det inneboende problemet att de inte egentligen kan tjäna pengar oavsett om det blåser eller ej, speciellt när en överetablering skett, strör ytterligare salt i såren. När mycket vindkraft byggts, vilket det har i Sverige och planeras ännu mer, och det blåser blir det en överproduktion av el. Det som då händer är att priset går ner, ibland rentav mot noll men ofta under kostnaden för att producera elen. Lönsamheten blir då såklart noll. Det är till och med så att vindkraftsägare betalas av staten, alltså skattebetalarna, för att stänga av vindkraftverken när det blåser mycket.
När det blåser lite så säger det sig självt att vindkraftverken inte genererar el och därmed inga intäkter. Så väderberoende el blir på detta sättet ineffektivt, närmast kontraproduktivt.
Men att vindkraftsindustrierna tjänar pengar råder det ingen tvekan om. Även om deras fasader i form av mindre aktiebolag i Sverige går med förlust så skulle deras intressen för att etablera industrierna här inte finnas om de i slutändan inte kunde tjäna pengar på det. De är inga dumstrutar direkt, till skillnad från naiva (eller korrupta?) svenska politiker.
Så pengar tjänas och med tanke på den reella ekonomin för vindkraften återstår bara en källa till inkomst: skattebetalarna.
Tyvärr har politiker från höger till vänster bundit sig fast vid ytterligare en fantasi, vilket är beklagligt, men kanske inte oväntat.
Missa inte vår granskning av vindkraftsindustrin! Nedan kan ni se del tre i denna granskning, som beror elsystemet och de ekonomiska krafterna bakom:
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.