LEDARE. Nästan omedelbart efter min förra ledartext, som initierades av vänsterdrevet mot Jomshof, blev den återigen aktuell rörande Björn Söder, efter att ha tweetat om Pride-festivalen och de sexuella inslag gentemot barn som syns där. Återigen skedde det som skedde mot Jomshof och syftet är detsamma: bli av med förändrare.

I Björns fall tweetade han om Pride-festivalen och hans tweet var inte mot homosexuella, utan mot den hårt politiserade vänsterkamporganisationen Pride samt dess uttryck med grova sexuella agerande i det offentliga rummet, gärna med barn närvarande eller involverade.

Vänstermedia, snabbt uppbackade av ryggradslösa politiker, gör då som de brukar: de kör krigsrubriker och sedan korsrefererar de internt till varandras rubriker och vinklade artiklar så att läsare i slutändan inte vet var det började eller var det slutade eller vad som är sant eller falskt. De skapar sitt eget kretslopp och sen har deras tolkningar och livliga fantasier blivit en “sanning”.

I grund och botten förstår de ju att de ljuger. Även om journalisterna i Sverige är lögnaktiga propagandister, så är de inte ointelligenta. De vet mycket väl att Söder inte attackerade en persons sexualitet, precis som jag vet att han inte gjorde det. Nu har jag fördelen av att känna honom personligen, men även om man inte gjorde det går det inte att utifrån hans tweet tolka honom som “homofob” eller dylikt.

Han vänder sig emot sexualiseringen av det offentliga rummet och Pride-organisationens, tillsammans med en mängd andra närliggande organisationers, fascination för att rikta sina sexuella utspel mot barn. Dragqueen-debatten är ett tydligt bevis på det.

Apologeterna försöker, som alltid, dumma ner argumentet och fråga “Vad är problemet?” men alla med sunt förnuft ser problemet. Dragqueens själva essens är att fronta sin sexualitet. Det är därför de har namn som “Skamlös vinhora”. Det är liksom inget de försöker dölja.

Som Ivar Arpi skrev:

Varför ska drag queens läsa sagor för barn? Bakom finns en ideologi som går ut på att alla normer ska upplösas och alla gränser överskridas. Och effektiv indoktrinering börjar alltid med barnen.

Björn Söders tweet var tydlig. Han var emot de sexuella anspelningar på, för och mot barn. Och det sker alltså, även i Sverige. Bilderna som Söder använde var förvisso inte från Pride-manifestation i Sverige men det är väl inte jättesvårt att hitta liknande om man vill, där dildo-kubb spelas bland småbarn eller dylikt. Pride-rörelsen försöker ju även göra att barn ska få operera bort sina könsorgan.

I deras remissvar om “Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen” skriver RFSL, en del av Pride-rörelsen, bland annat:

RFSL är positiva till att det inte införs någon nedre åldersgräns för dessa ingrepp

RFSL anser att tillgång tillvård som kan minska lidande inte endast kan ges till myndiga personer

För barnens bästa är det viktigt att kunna se att denna vård för vissa barn är livsnödvändig, och att det är viktigt att de kriterier som sätts upp för ungdomar under 18 år inte blir så skarpa att barn inte får tillgång till denna vård.

Det finns mängder med saker att peka på där Pride-rörelsen antingen tillåter, uppmuntrar eller själva sexualiserar eller utsätter barn för sexuella situationer. “Könskorrigering” av barn är ett sådant.

Att vända sig emot detta, att vända sig emot en vänsterpolitiserad kamporganisation, är inte homofobiskt. Det är inte inskränkt. Det är inte hatiskt.

Men det sjuka svenska samhälle låtsas att det är det, trots att de innerst inne vet att hetsen mot Söder är falsk. De vet om det, men det är opportunt att dreva det, liksom det är att dreva mot Jomshof.

Jag skrev om det i min förra text:

Det är alltså vad detta handlar om. SD:s politiska motståndare som vill eliminera (i bemärkelsen ”cancla”, ”deplatforma” etc) personer som tänker utanför boxen, som är förändrare.

Det görs genom att “välvilligt” uppmuntra SD att göra sig av med obekväma, att “hjälpa dem” genom att säga att en viss person blivit en belastning för partiet. Häromdagen Jomshof. Nu Söder. som jag skrev då: varför skulle SD:s fiender vilja “hjälpa” dem att göra sig av med personer om personer är så dåliga för partiet? Jo, för detta:

Målet är att få SD att ”anpassa sig till vad som gäller”, att få SD att flytta sig från ”utanför boxen” till den ”ofarliga åsiktsvariationen”.

Sen kan det såklart vara så att SD:S partiledning ogillar att såna här debatter uppstår. De kanske har en strategi att locka vissa väljargrupper som denna typ av hetsiga drev inte gynnar, men det är en annan diskussion. Tittar man strikt på vad Söder skrev så var det inte mot homosexualitet, något jag med säkerhet vet att Björn inte bryr sig det minsta om. Utan det handlar om den ständigt pågående vänsterdrivna agendan där sexualisering av barn förekommer titt som tätt.

Det var en tweet som jag tyckte fångade hela debatten effektivt. En moderat på Twitter skrev något väldigt anmärkningsvärt:

Läste ni? Det är agendan. Det är vad det handlar om. Till och med moderater alltså, sjunger lydigt med i den kör som orkestreras av vänstern, av Pride. Detta är exakt vad Pride-organisationen vill. Är man emot Pride, en vänsterkamporganisation, så är man homofobisk. Häpnadsväckande uttalande. Sen ställer sig moderaterna frågan “Hur skadar det barn att se vuxna göra annorlunda saker?” och man undrar om han är på riktigt.

Jag känner homosexuella som inte gillar Pride. Men de passar inte heller in. Såklart.

I grund och botten är reaktionerna på Björn Söder, precis som för Jomshof, medvetet missförstådda och uppblåsta. Det behöver göras för annars hade vänstern inte kunnat spela indignerade, upprörda och krävt deras avgång – givetvis för att “hjälpa” SD.

Det är så oerhört genomskinligt. Skapa kaos, skapa uppståndelse, skapa krigsrubriker, skapa upprörda känslor – det är det bästa sättet att skrämma de lättskrämda svenskarna. För ingen gillar väl dålig stämning och då är det kanske bäst att göra sig av med de där Jomshof och Söder, eller?

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Vill du förändra på riktigt – då kräver de din avgång”