EU:s statistikbyrå Eurostat har nyligen gjort beräkningar för hur medlemsländernas befolkning kan förändras fram till år 2100. Enligt dem sticker Sverige ut med 30 procents befolkningsökning – den högsta i EU – och givetvis orsakad av massinvandringen.

Projektionerna görs utifrån ett antal antaganden om fertilitet, dödlighet, förväntad livslängd och in- och utvandring. Enligt beräkningarna skulle Sveriges befolkning öka från nuvarande 10,5 miljoner till 13,7 miljoner de kommande 78 åren. Sverige skulle då vara EU:s sjunde folkrikaste land, jämfört med dagens elfte.

EU:s som helhet skulle dock minska, menar Eurostat, och pekar på att östeuropeiska länder, som har väldigt låg invandring, skulle få minskad befolkning.

Det görs även uppskattningar av om ingen migration skulle ske. Istället för att EU då skulle ha en befolkning på 416 miljoner skulle den minska till 291 miljoner. För Sveriges del skulle befolkningen då hamna på 8,6 miljoner.

Vad betyder detta?

Det bekräftar den stora demografiska förändring som pågått i Sverige sedan slutet av 70-talet. Redan idag är omkring 20 procent av de som bor i Sverige födda i annat land. I en tidigare text gick jag igenom delar av den statistiken. Om det redan idag är 20 procent som inte är födda i landet så är det ännu högre andel som är födda i landet med två utrikesfödda föräldrar.

Om prognosen enligt Eurostat dessutom håller i sig så kommer i princip hela befolkningsökningen vara på grund av migration, alltså ytterligare tre miljoner. Sammanlagt skulle Sverige då ha över fem miljoner som inte ens är födda i landet, på en befolkning av 13,7 miljoner – 36 procent. Lägger man till alla barn till dess hamnar vi sannolikt runt 50 procent-strecket.

Då har svenskarna fullbordat den totala kapitulationen av sitt eget land till främmande folk. Då har svenskarna, på endast drygt 100 år, vilket är en mycket kort tid historiskt sett, gett bort sitt land. Det är ett makalöst skrämmande och dystert historiskt rekord.

Unik kultur

År 2013 skrev professor Lars Trägårdh tillsammans med tre andra boken “Den svala svenska tilliten” som, vilket namnet antyder, handlar om den sociala tilliten i Sverige. Social (mellanmänsklig) tillit och socialt kapital är “avgörande för att ett samhälle ska fungera väl, om den förtvinar får det förödande konsekvenser för samhället”. De skriver även att “tilliten inte bara är en dyrbar tillgång utan att den också är sårbar: ‘lätt att förslösa, svår att återvinna'”.

Forskning och Framsteg beskrev det som:

Tillit till andra människor brukar liknas vid ett samhälles sammanhållande kitt. Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet och jämställdhet. I de nordiska länderna är tilliten extremt hög, men också övriga länder i Västeuropa har hög tillit, medan bottennoteringar återfinns i Mellanöstern, Afrika och delar av Latinamerika.

Den svenska tilliten är inte heller något nytt, utan är enligt Trägårdh m fl en tusenårig svensk kultur. Författarna menar att den svenska alliansen mellan stat och individ kan spåras tillbaka ända till det sociala kontrakt som växte fram mellan bönderna på tinget för omkring tusen år sedan. Den svenska mentaliteten är vidare inte något som kom med välfärdsstaten utan beror på det nordiska familjelivets ”speciella karaktär”.

Och Norden och Sverige är unikt i världen med denna kulturella särart som gjort våra samhällen effektiva, fredliga och harmoniska. Men tilliten är en väldigt skör egenskap och nu håller den på att raseras, vilket både Trägårdh och FoF poängterar.

Etnisk mångfald orsak

I kapitel sex i boken pratar de om förändringsfaktorer för tilliten, och kapitlet handlar om “mångfald”. Där citeras bland andra Robert Putnam, som är det största namnet i världen inom dessa frågor. Han har visat på negativa samband mellan tillit och mångfald.

Boken skriver även att “flera empiriska studier har också visat att samhällen med stor mångfald har problem med konflikter om upprätthållandet och skötseln av gemensamma nyttigheter på grund av att många tenderar att åka snålskjuts på andra”.

Utan att gräva ner sig för mycket i det intressanta området omkring tillit är det inte svårt att konstatera, både utifrån forskning alltså men även vanligt sunt förnuft, att om vårt land ersätter sin svenska befolkning med en massiv och extremt omvälvande invandring så kommer den unika och sköra svenska tilliten förstöras, för att kanske aldrig återkomma.

Och detta är utöver alla andra problem invandringen för med sig såklart.

Problemet ignoreras

Problemet är dock som alltid: trots att siffrorna talar sitt eget tydliga språk, trots att alla, även de på landsbygden numera, kan se de enorma demografiska förändringarna, så röstar svenskarna fortfarande till cirka 80 procent på samma partier som orsakat detta. Samtidigt som Morgan, “bagdad-bob”, Johansson, ljuger om att vi inte har någon massinvandring.

Men för varje gång den demografiska omvälvningen kan beläggas blir det lite svårare att förneka den. Frågan är bara när svenska folket kommit till den punkten, och om det då inte är för sent.

PS: De första fyra månaderna i år har Sverige gett ut 57 000 nya uppehållstillstånd. Om maj månad håller samma takt hamnar vi på över 72 000 stycken.