Det så kallade bonus/malus-systemet, som infördes i juli 2018 i syfte att öka försäljningen av elbilar, var tänkt att vara självfinansierande. Istället har det visat sig att staten hittills gjort en förlust på hela 647 miljoner kronor.

Systemet innebär att laddbara bilar får en bonus medan bensin- och dieselbilar beläggs med straffskatt. Skatten skulle finansiera bonusarna men så har det inte blivit, visar en granskning utförd av Dagens PS.

Under förra året drog staten in 16,7 miljarder på fordonsskatt, vilket är en ökning med 1,7 miljarder jämfört med tiden innan bonus/malus. Samtidigt nådde dock bonusutbetalningarna hela 2,1 miljarder kronor, vilket innebär en förlust i systemet på 674 miljoner. Nu larmar Konjunkturinstitutet – ekvationen håller inte.

– För att det ska fungera måste man sälja malusbilar som man egentligen inte vill ha mer av och sälja fler bonusbilar med låg bonus som inte är så miljövänliga. Det blir tokigt, säger Anna Dahlqvist, miljöforskare på Konjunkturinstitutet.

I en remiss föreslår Konjunkturinstitutet att regeringen antingen fasar ut bonus/malus eller ger upp målet om ett självförsörjande system.

LÄS ÄVEN: Fordonsskatten chockhöjs igen – bilägare tvingas betala upp till 26 000 kronor om året

Har även kritiserats av Riksrevisionen

Även Riksrevisionen har tidigare i en rapport riktat hård kritik mot systemet. Bland annat skriver de att regeringen satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av dess effekter. De sammanlagda utgifterna hade då uppgått till 13 miljarder kronor.

– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, konstaterade Cecilia Kellberg, projektledare för Riksrevisionens granskning, i ett uttalande.

LÄS ÄVEN: MP-toppens hån mot Sveriges industri: ”Vi har ingen elbrist”

Saknar konsekvensanalys

I rapporten framgår även att inte ens de miljömässiga konsekvenserna analyserats på djupet. “Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna”, citerar Vi bilägare.

En ny höjning av straffskatten för malusbilarna träder i kraft i april. Samtidigt sänks då bonusen för laddhybrider medan den höjs för elbilar med 10 000 kr. I december förra året aviserade Miljöpartiets klimatpolitiske talesman Lorentz Tovatt, i DI, att ytterligare höjningar av straffskatten är att vänta för bensin- och dieselbilar.