Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att använda en del av Sveriges biståndsbudget för att minska invandringen till Sverige. Det meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) och Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling vid en pressträff idag.

Tre miljarder kronor fram till 2028, eller en dryg procent av den årliga biståndsramen på 56 miljarder per år. Så mycket pengar vill regeringen satsa på invandringsstävjande åtgärder.

Det är, föga oväntat, inte minst Sverigedemokraterna som drivit igenom förslaget. Partiet vill minska Sveriges totala biståndsbudget, men vill samtidigt att en större andel av det befintliga biståndet används för att minska invandringen.

– Ett vettigt ändamål här är att tjäna våra migrationspolitiska syften. Om man ska använda de där pengarna till någonting så ska det på något sätt vara till gagn för Sverige. Ett sätt som det kan vara till gagn för Sverige är att se till att färre personer tar sig till Sverige och Europa, säger SD:s migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling till Samnytt.

Ludvig Aspling. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

– Ett ensamkommande barn kostar 3000 kronor per dygn. Man måste alltid ställa kostnaden mot alternativet: Hur mycket kostar det om människor dyker upp här? Och det är nästan alltid mycket dyrare, tillägger han.

Informationskampanj

I år är planen att 50 miljoner kronor satsas på invandringsstävjande insatser. Nästa år 350 miljoner, därefter 800 miljoner och från och med år 2027 hela 900 miljoner kronor per år.

Tanken är att pengarna dels läggs på att få bukt på invandringsströmmen. Bland annat genom stärkt gränsskydd och upplysningskampanjer där migranterna får veta att de inte är välkomna i Sverige.

– En del kan vara att göra det arbetet längs migrantrutterna, för det är ganska vanligt att människor befinner sig på de här rutterna en längre tid. Vissa har jobbat i ett annat land än de kommer ifrån för att spara pengar för att kunna ta sig över Medelhavet, säger Ludvig Aspling.

– Det är väldigt många från Bangladesh och Pakistan som just nu kommer till EU för att söka asyl. Det är vanligt att de personerna jobbat i gulfstaterna som arbetskraftsinvandrare för att samla ihop pengar så att de kan resa irreguljärt till EU. Längs med de här rutterna är det meningen att man ska informera.

Locka till återvandring

En annan del av satsningen går ut på att förmå fler invandrare som redan befinner sig i Sverige att återvända till sina hemländer. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) talar under pressträffen om “hållbar återintegrering” för dem som återvandrar.

Benjamin Dousa. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

– Vi vill hjälpa personer att hitta försörjning så de självmant väljer att åka hem. Det skulle kunna ske genom att erbjuda yrkesutbildning, säger Aspling.

Men räcker då 900 miljoner kronor per år, eller för all del de endast 50 miljoner som anslås i år, för att göra allt det som regeringen och SD vill? SD:s migrationspolitiske talesman hoppas åtminstone det.

– Det räcker en bit i alla fall. Det är ganska mycket pengar. Det beror på hur brett eller smalt man väljer att fokusera, men det kommer i alla fall att göra någon skillnad, säger han.

– Åtminstone vad gäller i den delen det gäller att hjälpa andra länder att hantera migrationen själva. Vi ser en stor potential i att hjälpa länder som inte vill ha de här stora migrationsströmmarna. Om vi kan hjälpa dem att sätta stopp för dem, så vore det jättebra, säger Ludvig Aspling.