Det inkomstbaserade pensionssystemet blir allt mindre inkomstbaserat och alltmer skattebaserat. Detta beroende på de stora skaror migranter som går i pension efter långa perioder av bidragsförsörjning och därför har betalt in få eller inga kronor till sin pension.

Traditionellt har andelen bidragstagare i Sverige varit låg. De allra flesta har försörjt sig genom eget arbete och därmed också jobbat ihop till sin pension.

Idag är situationen en radikalt annan. Den demografiska omvälvningen av Sverige där en allt större andel av befolkningen har utomvästlig bakgrund och en ansenlig andel av den i sin tur aldrig kommer in på arbetsmarknaden har ritat om kartan. Personerna i gruppen är nu så många att de kategoriseras som de nya fattigpensionärerna.

LÄS ÄVEN: Pensionsmyndigheten: Utrikesfödda en tickande bomb

De stora förlorarna samtidigt de stora vinnarna

Beteckningen är en smula missvisande då det rör sig om personer som betalat in få eller inga kronor till pensionssystemet men ändå får en skattefinansierad pension som det går att leva på. Relativt de som arbetat hela livet och betalt in till sin pension kan den här gruppen tvärtom ses som de stora vinnarna.

– Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen, konstaterar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till Tidningen Näringslivet.

Eftersom det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, det vill säga att pensionen bestäms av förvärvsinkomsterna under den yrkesverksamma delen av livet, var äldre kvinnor tidigare de stora förlorarna. Detta därför att många av dem varit hemmafruar och tagit hand om hem och barn, vilket inte ger några pensionspoäng.

Den gruppen har dock kontinuerligt minskat i jämställdhetens Sverige och få kvinnor lever idag i en längre hemmafrutillvaro försörjda på makens lön. Pensionssystemets utformare trodde därför att det skulle fungera väl när kvinnorna kom upp i förvärvsår och -inkomster i nivå med männen.

Svenska hemmafruar utbytta mot bidragsmigranter

Men då glömde man att ta med den höga invandringen från länder där få har en utbildning som gör dem anställningsbara på den svenska arbetsmarknaden. Många hamnar i decennier av bidragsförsörjning och inte sällan sträcker sig den perioden ända fram till pensionen.

Det har inneburit att den andel pensionärer som helt eller till övervägande del måste få skattefinansierad garantipension för att klara sig ekonomiskt vuxit. Det har skett ett folkutbyte i gruppen fattigpensionärer där svenska kvinnor bytts ut mot migranter. Det förklarar Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, för TN.

50 procent arbetslöshet bland MENA-kvinnor

Båda könen är väl representerade i denna nya grupp fattigpensionärer men det råder en övervikt för kvinnorna. Det gäller framför allt de från Mellanöstern och Afrika, där arbetslösheten är skyhög, nära 50 procent, och lika många måste övergå till skattefinansierad pension när de blir äldre, klargör Trifa Chireh.

– Tidigare har grundskyddet, de skattefinansierade förmånerna, i hög grad utbetalats till äldre kvinnor som har varit mindre yrkesverksamt aktiva. Nu ersätts den gruppen av utrikesfödda generellt sett, och i synnerhet av utrikesfödda kvinnor.

Skattebetalarna tar allt större börda

Även invandrare som arbetar tär som grupp mer på systemet än andra. Detta beroende på att de har en lägre utbildningsnivå och därmed bara kan ta lågkvalificerade lågbetalda jobb. När det är dags för pension får skattebetalarna kliva in med garantipengar för att ekonomin ska gå ihop.

Migranter med bidragsförsörjning och låga arbetsinkomster har som andel av befolkningen vuxit till en problematisk nivå. Och trots utfästelser om ett migrationspolitiskt “paradigmskifte” fortsätter tillströmningen med i storleksordningen hundratusen individer varje år.

– Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna. Det är alltid de som jobbar som betalar allting – i form av skatter och pensionsavgifter, förklarar Ole Settergren.

Inkomstprincipen redan urholkad

Om den här utvecklingen fortsätter kommer det inkomstgrundande pensionssystemet ganska snart att vara allt annat än inkomstgrundat. Redan idag är den principen kraftigt urholkad till förmån för skattebidrag som inte relaterar till någon arbetsprestation.

– Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen. De lever på garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – bidrag från staten, säger Trifa Chireh.

LÄS ÄVEN: Jobba ett år längre ger mer än 30 års pensionssparande

Spärr skyddar delvis skattebetalarna

En viss spärr som skyddar skattebetalarna från att ta en alltför stor försörjningsbörda för pensionerade migranter finns emellertid. För att erhålla full garantipension måste man ha bott i Sverige i 40 år. För den som bott kortare tid i landet blir det mindre pengar.

Länsförsäkringars ekonom Trifa Chireh, som själv har utomvästlig invandrarbakgrund tycker synd om den här gruppen och vill ändra på reglerna för att ge allt till alla

– Jag tycker att alla som behöver garantipension borde får det, oavsett hur lång tid man har bott i Sverige, säger hon.

Samtidigt vidgår hon att bördan för skattebetalarna redan idag är orimligt stor. Utan att gå in på hur det ska gå till, menar hon att lösningen “såklart” är att få in migranterna tidigare på arbetsmarknaden. Åtskilliga försök har samtidigt gjorts i den vägen, de flesta med mycket nedslående resultat.

Skillnaden mellan att ha eller inte ha jobbat suddas ut

Chireh erkänner också att det ökande inslaget av skattefinansiering utan motprestation gör pensionssystemet orättvist. För allt fler lönar det sig inte att arbeta. Brytpunkten för detta ligger numera långt över vad som betraktas som att vara låginkomsttagare.

Tjänar du mindre än 40 000 kronor i månaden går det på ett ut om du jobbar eller inte. Detta eftersom den skattefinansierade garantipensionen aktiveras och fyller ut. Idag får så många som 7 av 10 pensionärer någon form av garantibidrag.

LÄS ÄVEN: Rapport: Samma pension oavsett man jobbat eller levt på bidrag

Pensionsmyndigheten vill göra om systemet

På Pensionsmyndigheten funderar man sedan en tid tillbaka på hur man kan lösa problemet med att så många migranter måste bidragsförsörjas även efter pensionen. Ole Settergren ser två alternativ:

Det ena är att skrota det inkomstbaserade systemet och införa ett platt system där alla får samma pension. Det andra är att behålla det inkomstbaserade systemet men exkludera de problematiska migranterna från det och införa ett separat “fattigdomsbekämpande” pensionssystem finansierat med skattebidrag för den gruppen.