Bland kvarlåtenskapen efter Håkan Söderlinds avlidne far fanns bland annat 85 000 kronor i utgångna sedlar. Pengarna låg i ett bankfack men Riksbanken vägrar lösa in dem och insinuerar att pappan tillägnat sig pengarna genom kriminell verksamhet.

Upptäckten gjordes när Handelsbankens lokala kontor i Husum lades ned och alla bankfack avvecklades. I samband med bouppteckningen missades det att pappan hade kontanter i ett bankfack som även innehöll en del andra värdeföremål och därför blev pengarna liggande.

Nu när sedlarna hittats har de hunnit bli ogiltiga efter den senaste sedelreformen 2017. Den som kan anföra giltiga skäl för att ha dröjt med att växla in gamla sedlar kan dock ändå få göra det, och sådana skäl finns i Håkans fall.

LÄS ÄVEN: Riksbanken vill bränna upp arv på 2,6 miljoner kronor: ”Lagen är tydlig”

Men för att slippa åberopar staten genom Riksbanken den så kallade penningtvättslagen, vars syfte är att komma åt penningflöden inom den organiserade brottsligheten och terrornätverk. I motsats till etablerad rättstradition med oskuldspresumtion gäller här omvänd bevisbörda – den som har en summa pengar måste kunna bevisa att han eller hon inte är brottsling eller terrorist, oavsett det finns några skäl att tro att så är fallet eller ej.

I fallet med Håkans avlidne far saknas fog för att utpeka honom som misstänkt gängkriminell eller medlem i en terrorcell. Men staten menar att man enligt penningtvättslagen ändå har rätt att rikta sådana misstankar mot pappan och därmed vägra lösa in pengarna.

LÄS ÄVEN: Staten vägrar lösa in 2,5 miljoner från 70-årig vårdtagare

Martin W Johansson på Riksbanken försvarar i en kommentar till media sin vägran med att man tillämpar “likabehandling”, det vill säga behandlar alla som vill lösa in pengar som vore de brottslingar – en person som levt ett prickfritt liv och arbetat hela livet för sin försörjning ska enligt den statliga banken behandlas som lika misstänkt som en person med ett känt kriminellt CV och som aldrig arbetat en dag och därför svårligen kan antas ha tjänat pengarna på hederligt sätt.

Håkan försöker att ta beskedet att hans pappa stämplas som kriminell eller terrorist från den humoristiska sidan. Temperaturen kryper när SVT är på besök för en intervju ned mot minus fjorton grader. Håkan skrattar och menar att han väl i varje fall kunde fått tillbaka sedlarna för att elda med, men inte ens det går Riksbanken med på.

LÄS ÄVEN: 98-åriga Ada ville byta in sina sedlar – då konfiskerade staten hennes livsbesparingar

Samnytt har rapporterat om flera liknande fall tidigare där hederliga svenskar utan grund misstänkliggjorts av staten som brottslingar och terrorister, när de eller deras efterlevande velat lösa in utgångna sedlar. Men även för den som kommer med giltiga sedlar till banken kan det bli problem.

Enligt penningtvättslagen måste alla som har kontanter över ett visst belopp kunna visa att pengarna inte anskaffats genom kriminella eller terrorrelaterade aktiviteter. Lagen är ett EU-direktiv men har fått kritik för att övertolkas i Sverige. Bland annat kräver banker i Sverige dokumentation om pengarna ursprung redan vid 10 000 kronor medan direktivet föreskriver detta vid drygt 100 000 kronor.

Kritiker menar också att penningtvättslagen slår snett – vanliga hederliga medborgare drabbas medan den organiserade brottsligheten knappt påverkas utan hittar vägar att tvätta sina pengar på sätt som lagen missar.

LÄS ÄVEN: Gunnar skulle växla in 300.000 i ogiltiga sedlar efter avlidne pappan – Riksbanken tog alla pengarna