För den som redan äger sin bostad är de skenande bostadspriserna goda nyheter. För den som ska in på bostadsmarknaden blir trösklarna däremot allt högre. Att få ihop till kontantinsatsen för en etta i Stockholm kan för en ung person som ska flytta hemifrån ta 10-15 år.
Till följd av bostadsbristen är hyresrätt numera sällan ett alternativ för den som behöver en bostad. Det gäller i synnerhet storstadsregionerna. För den som behöver ett boende inom rimlig tid är det i stället köpa bostadsrätt som gäller.
Tio år spara ihop till insats för första ettan
Inte heller den marknaden är emellertid öppen för alla. För den som saknar sparkapital i nivå med vad som krävs för kontantinsatsen och/eller är låginkomsttagare är dörren stängd. För unga som ska sätta eget bo är det ofta föräldrarnas ekonomi som avgör om möjligheten finns eller om det blir att bo kvar i pojk- respektive flickrummet långt upp i giftasvuxen ålder.
I takt med att bostadsbubblan växer sig allt större med prisökningar långt över takten på löneökningarna blir drömmen om ett eget boende alltmer avlägsen för allt fler. Dagens Nyheter har räknat ut att det för en normalinkomsttagare, exempelvis en lärare, tar tio år att spara ihop till kontantinsatsen för en etta i Stockholm med ett sparande på tio procent av lönen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Idag gäller efter beslut från Finansinspektionen ett krav på 15 procent kontant vid köp av en bostadsrätt. Åtgärden är ämnad att minska de svenska hushållens skenande skuldsättning men får samtidigt effekten av att ytterligare fler stängs ute från bostadsmarknaden.
Insatskrav stoppar förstagångsköpare
Kontantinsatskravet har främst fått som resultat att det blivit svårare för förstagångsköparna att ta sig in på bostadsrättsmarknaden. De som redan äger ett boende och vill byta upp sig har sällan svårt att leva upp till kravet.
– Nu är det en mindre grupp som man håller tillbaka, medan den stora gruppen som redan äger bostäder och som kan flytta och köpa nytt för att de redan är inne inte påverkas så mycket. De har ju redan lån och är etablerade på bostadsmarknaden. Så den gruppen som ännu inte har etablerat sig får inte en chans att komma in, det är den man sätter åt hela tiden, säger ekonomen och KTH-forskaren Cecilia Hermansson till DN.
Boverkets expert Ulrika Hägred är inne på samma linje.
– Att priserna stiger drabbar de som har låga eller för den delen medelhöga inkomster, som inte har sparat ihop till en kapitalinsats, som inte har möjlighet att få lån av banken.
Hushållens skuldsättning fortsätter öka
Hägred är samtidigt orolig för hur skuldsättningen hos hushållen fortsätter att skena iväg i betydligt snabbare takt än vad inkomsterna ökar. Kravet på kontantinsats som höjt tröskeln för unga har inte fått den dämpande effekt på den allmänna skuldsättningen som man föreställde sig.
– Det är oroande om skuldsättningen blir mycket högre och stiger mycket snabbare än våra inkomster stiger. Då blir vi mer sårbara för framtida inkomstnedgångar och ränteuppgångar.
De senaste två decennierna har kvadratmeterpriset för en bostadsrätt mer än fyrdubblats i snitt. I Stockholm har priserna skenat än mer. En etta går numera för närmare tre miljoner kronor och en fyra för drygt sju.
Nya prisrekord sätts kontinuerligt och någon avmattning är inte i sikte. I pandemins spår med alltfler i distansarbete har efterfrågan på större boyta för att ge plats å ett hemmakontor ökat ytterligare. Andra, som förlorat jobbet under krisen, kan tvärtom förlora det boende de har när hushållsekonomin havererar.
Kraftiga prisökningar även på villor
Även villamarknaden karakteriseras av kraftiga prisökningar. Ett skäl här utöver de som är gemensamma med bostadsrättsmarknaden är att kommunerna uppges vara negativa till att upplåta mark till sådan bebyggelse. Det har inneburit att få villor byggts och att utbudet därför hamnat långt under efterfrågan.
Enligt ekonomiska bedömare bör en sund och hållbar prisutveckling på bostadsmarknaden vara i nivå med den nominella inkomstutvecklingen, idag runt 4-5 procent om året. I stället är prisökningarna i många fall de tre-eller fyrdubbla.
– Det är knappast önskvärt, för det kommer bara leda till större skulder. De som är etablerade gynnas och får högre tillgångar, medan de som inte är inne på bostadsmarknaden får väldigt svårt att få ett boende, säger Cecilia Hermansson till DN.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.