Totalsumman i kronor för mutbrott som avslöjats ökade med hela 246 procent 2020 jämfört med året innan. Nära hälften av fallen som klarades upp rörde försök att muta myndighetspersoner. Enligt Hayaat Ibrahim, tillförordnad generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM), kan det bero på att medborgarna inte riktigt vet vad som är tillåtet.

Det är IMM:s rapport Mutbrottsdomar i Sverige 2020 som levererar den brutala statistiken. Flest domar hade kopplingar till transport- och fordonssektorn samt vård och omsorg.

– Korruption sker många gånger i det dolda och mörkertalet för det faktiska antalet mutbrott som sker varje år går därmed inte att fastställa. Men i de upptäckta fallen kan vi se att det ofta rör sig om stora summor pengar som går till otillåtna förfaranden, säger IMM:s tillförordnade generalsekreterare Hayaat Ibrahim i ett pressmeddelande.

Färre domar meddelades under 2020 än året innan, vilket delvis kan bero på den pågående pandemin. Trots detta ökade det sammanlagda värdet för mutorna. 2019 uppgick de till knappt 4,9 miljoner kronor. Året därpå var summan 16,6 miljoner kronor, en ökning med 246 procent, skriver Dagens Juridik.

LÄS ÄVEN: Ygeman tog beredskapspengar för ”klimatneutral el” – anklagas för korruption

Vanligt att försöka muta till sig körkort

Den dyraste mutan var en överföring på totalt 5,6 miljoner kronor som en personlig assistent fick från en förälder till en brukare. Mutan med lägst belopp var ett erbjudande om 2 000 kronor som erbjöds i utbyte mot ett godkänt förarprov.

– Inom transport och fordon fortsätter trenden från tidigare år där personer försökt muta provledare eller förarprövare för att bli godkända. Det är en av de situationer som vi ser ökat under 2020, nämligen att försöka påverka personer som utövar myndighet. Det riskerar att skada allmänhetens förtroende för det offentliga, säger Ibrahim.

Försök att muta förarprövare vid uppkörning, personal inom kriminalvården eller att skynda på beslut från statliga myndigheter nämns i rapporten som vanligt förekommande.

Ibrahim hävdar att det “kan det finnas en gråzon kring vad som är tillåtet i relationen mellan privat och offentlig sektor” och antyder därmed att många tror att betalande av mutor är både normalt och tillåtet i Sverige.