Ukraina kommer inte förhandla med Ryssland förrän de dragit sig ur Ukraina helt och hållet, inklusive från Donbass och Krimhalvön. Det säger nu den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Utspelet gjordes i lördags i samband med att den spanske premiärministern Pedro Sánchez besökte Kiev, samma dag som Spanien tog över ordförandeskapet för EU från Sverige.

Den ukrainske presidenten fick en fråga från en journalist om han är beredd att förhandla med Ryssland, om ryssarna drar sig tillbaka till de gränser som gällde innan invasionen 24 februari förra året.

Pedro Sánchez och Volodymyr Zelenskyj. Foto: Pressbild

– Om vi är redo för en diplomatisk överenskommelse, inklusive längs den gräns som gällde 24 februari? upprepade Zelenskyj journalistens fråga.

– 24 februari var inte vår gräns. Det var kontaktlinjen mellan oss och ockupanterna. Så vi betonar ännu en gång: Ukraina är redo för en eller annan slags diplomati när vi är vid vår faktiska gräns. Vår riktiga gräns enligt internationell lag.

Vill hota Krim

Ryssland har länge sagt att man är beredda att förhandla, men en ej namngiven ukrainsk representant hävdar motsatsen för Washington post.

– Ryssland förhandlar bara om det känner sig hotat, säger representanten.

Enligt den amerikanska tidningen går den ukrainska strategin ut på att försöka bryta igenom de ryska försvarslinjerna i Zaporizjzja i södra Ukraina, och kriga sig fram till positioner där Krimhalvön är inom räckhåll för ukrainskt artilleri.

Genom att hota beskjuta halvön med Himars och annat artilleri ska ryssarna tvingas till förhandlingsbordet. USA uppges stödja planen där Ukraina ska förhandla från ett “starkt” förhandlingsläge.

Krimhalvöns bakgrund

Ryssland erövrar Krim från ottomanerna år 1783 efter ett sju år långt krig som innebär slutet på den månghundraåriga turkiska slavhandel som bedrivits därifrån. Århundradena efter dess försvarar Ryssland i ett flertal krig halvön från erövringsförsök, inte minst under Krimkriget och andra världskriget.

Vid Ryska revolutionen blir Krim en del av Sovjetunionen, först som autonom sovjetrepublik och därefter som ett oblast i Ryska SFSR. 1954 beordras att Krim ska överföras till Ukrainska SFSR. När Ukraina förklarar sig självständigt i augusti 1991 blir Krim automatiskt en del av den nybildade staten.

Men redan i januari 1991, innan den ukrainska självständighetsförklaringen, håller krimborna en egen folkomröstning om ett självständigt Krim. En stor majoritet av väljarna röstar ja till det. I februari 1992 utropas Republiken Krim, som får en egen konstitution, ett eget parlament och från 1993 även en egen president. I mars 1995 grips dock presidenten av ukrainska specialstyrkor, deporteras till Ryssland och Republiken Krim upplöses när halvön istället blir en autonom del av Ukraina.

Krims status har varit fortsatt omtvistad sedan dess. Många ryssar ser Krim som en del av Ryssland, och på Krimhalvön identifierar sig många invånare mer med Ryssland än Ukraina, såväl språkligt som kulturellt. I samband med den väststödda statskuppen i Ukraina 2014, som leder till en mer västvänlig men Rysslandsfientlig regim i Kiev, återtar Ryssland kontrollen över Krim och annekterar halvön.

LÄS ÄVEN: Tidigare ambassadören i Ryssland: DÄRFÖR kommer Putin INTE anfalla Sverige