Efter att europeiska medier nyligen tittade närmare på hur EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om Chat Control 2.0, som påstås syfta till att komma åt barnpornografi på nätet, tagits fram och lobbats för ber nu EU-parlamentets inrikesutskott den svenska socialdemokraten att förklara sig.

Det starkt kritiserade förslaget går ut på att tvinga nätjättar som Facebook och Google att skanna igenom privatpersoners kommunikation, inklusive krypterad sådan. Kritiker menar att det skulle underminera rätten till privatliv, öppna för en bredare övervakning och dessutom ha begränsad effekt i jakten på barnporr.

LÄS ÄVEN: EU:s massövervakning Chat Control sågas av experterna

Enligt granskningen har flera lobbyistorganisationer som bedriver arbete mot barnporr på nätet fått ett stort inflytande över utformningen av lagförslaget och hur det ska säljas in till allmänheten. Bland dessa finns Thorn som samtidigt säljer en AI-programvara som gör just vad förslaget efterfrågar.

Granskningen visar också på flera misstänkta intressekonflikter mellan personer i EU-kommissionen som samtidigt arbetat för lobbyorganisationerna.

Europol kräver ofiltrerad tillgång

Uppgifterna ska enligt Europaportalen ha orsakat oro i det berörda utskottet i EU-parlamentet och i ett brev till Ylva Johansson ger man henne en vecka att svara på anklagelserna.

I förslaget föreslås också Europeiska polisbyrån, Europol, få en framträdande roll i det center man vill upprätta för att granska misstänkt barnporr. Europol ska där ha krävt att få en ofiltrerad tillgång till materialet och att det inte ska finnas några begränsningar i hur det får användas.

Polisbyrån har även krävt att skanningen ska utvidgas till att omfatta andra brott än barnporr.

Kritik mot videoklipp

I slutet av september lade Ylva Johanson upp ett videoklipp på sociala medier i vilket hon propagerar för lagförslaget. Klippet har fått hård kritik och dessutom försetts med kompletterande uppgifter från övriga användare på X, tidigare Twitter – så kallade Community Notes.

Community Notes beskrivs som “ett samarbetande sätt att lägga till användbart sammanhang till inlägg och hålla människor bättre informerade”. Ifall tillräckligt många användare anser att kompletteringen är relevant publiceras den.

Känslomässig utpressning

I Ylva Johanssons fall står att videoklippet är “utformad för att få medborgarna att kringgå den rationella debatten kring den föreslagna lagstiftningen” och att “budskapet är tydligt: motsätt dig och du står emot att skydda barn”.

Avslutningsvis: “Sådan känslomässig utpressning gör en otjänst åt den nyanserade debatten kring integritet och säkerhet.”

LÄS ÄVEN: Socialdemokraterna vill öka massövervakningen på nätet