En mycket stor andel av landets utrikesfödda kvinnor står utanför arbetsmarknaden. Det kostar skattebetalarna stora belopp idag. Den bördan kommer att fortsätta när de här kvinnorna går i pension, dels genom att själva pensionen finansieras av skattebetalarna men också genom att den är så låg att skattebetalarna också tvingas rycka in med ett batteri av kompletterande bidrag. Det slår en pensionsekonom på Länsförsäkringar larm om.

Att utrikesfödda kvinnor i så liten utsträckning försörjer sig själva har primärt tre orsaker: de kan inte arbeta, de får inte arbeta och de vill inte arbeta. Kan inte därför att de inte är anställningsbara på den svenska arbetsmarknaden, får inte därför att deras män inte tillåter det, och vill inte därför att de delar synen att kvinnans plats är i hemmet och att man aldrig arbetade i hemlandet och därför heller inte tänker göra det här.

Trifa Chireh är pensionsekonom på Länsförsäkringar och slår i en debattartikel i Dagens Nyheter larm om de långsiktiga konsekvenserna för landets skattebetalare av att en så lite andel av de utrikesfödda kvinnorna försörjer sig själva. “Att öka sysselsättningsgraden är avgörande” skriver hon för att den försörjningsbördan som idag vilar på skattebetalarnas axlar ska kunna axlas av när dessa kvinnor passerar pensionsåldern.

Genom att så många utrikesfödda kvinnor arbetat väldigt lite eller inte alls kommer de att få en mycket låg pension, en som dessutom finansieras via skattsedeln utanför det ordinarie pensionssystemet. Det innebär att de även som pensionärer kommer att fortsätta försörjas av det allmänna, inte bara med själva pensionen utan också genom de ytterligare bidrag de har rätt till för att komma upp i en inkomst som räcker för att betala mat och hyra.

Varannan arbetslös

Arbetslösheten är generellt mycket hög bland utrikesfödda i Sverige eftersom merparten kommer från lågutvecklade länder där även utbildningsnivån är låg. Inte sällan saknar man helt utbildning och är dessutom analfabeter. För utrikesfödda kvinnor är av kulturella och religiösa skäl arbetslöshetssiffran ännu högre.

Chireh skriver i sin debattartikel att nästan varannan utrikesfödd kvinna i Sverige idag inte arbetar utan bidragsförsörjs av de svenska skattebetalarna. Eftersom Sverige haft en så hög invandring från lågutvecklade länder är den här gruppen så stor att den utgöra hela 25 procent av Sveriges arbetslösa totalt. Det tär enormt på samhällets ekonomiska resurser.

Alla dessa kvinnor kommer när de går i pension dessutom att växla över från de bidrag de har idag till skattefinansierad garantipension, skattefinansierat äldreförsörjningsstöd och skattefinansierat bostadstillägg. Chireh framhåller även andra aspekter av denna situation som hur den påverkar utanförskap, jämställdhet och den enskilda kvinnans möjligheter till självständighet i de kulturellt och religiöst patriarkala strukturer där de ofta lever.

Svårt integrera utrikesfödda kvinnor

Chireh konstaterar vidare att “integrationen av [utrikesfödda] kvinnor i det svenska arbetslivet är en långsam process“, till och med avsevärt långsammare än den för utrikesfödda män. Satsningarna på etableringsjobb för nyanlända menar hon “är ett viktigt steg. ” steg men otillräckligt. Problemet menar hon ligger i de tills stor del verkningslösa tidigare insatserna i etablerings­processen.

Chireh hänvisar till riksdagens utvärderings- och forskningssekretariats intervjuer med arbetsförmedlare i vilka framkommer att nyanlända kvinnor med låg utbildning bara sitter av de förberedande och orienterande utbildningarna inom etablerings­uppdraget utan att ”närma sig arbetsmarknaden nämnvärt”, det vill säga utan att lägga manken till och lära sig något.

Vidare uppmärksammar Chireh att en mycket liten andel av dessa går vidare till andra arbetsmarknadspolitiska program. 70 procent av deltagarna i etablerings­programmet som skrivs ut från Arbetsförmedlingen och saknar arbete, lämnar enligt en granskning som Riksrevisionen gjort arbetskraften helt och hållet, det vill säga försvinner från de arbetsmarknadsrelaterade myndigheternas radar.

Arbetsmarknadsåtgärder räcker inte

Chirec förordar arbetsmarknadsåtgärder för att få fler av dessa kvinnor i arbete men medger att det sannolikt inte räcker långt då det stora flertalet om de alls får ett jobb kommer att arbeta i lågavlönade yrken där de inte till pensionssystemet betalar i närheten av vad de sedan efter pensionen kommer att behöva erhålla från samhället för att klara ekonomin.

Den garantipension som många av dessa kvinnor kvitterar ut var inte tänkt att användas för att försörja nyanlända som aldrig arbetat i Sverige och har därför som villkor för full ersättning att man bott i Sverige i minst 40 år. Om det villkoret ändras skulle fler utrikesfödda kvinnor få mer i pension och behöva mindre i andra bidrag. Sammantaget blir de emellertid ett nollsummespel eftersom både garantipension och tilläggsbidrag belastar skattebetalarna via statsbudgeten.

Chirec efterlyser “politiska förändringar för att ta itu med” den “tickande bomb” för skattebetalarna som icke arbetande utrikesfödda kvinnor i arbetsför ålder idag utgör när den passerar pensionsåldern. Hon avrundar sin debattartikel i DN med att slå fast att “utanförskapet på svensk arbetsmarknad har skapat en tickande bomb i pensionssystemet, där en stor grupp utrikesfödda kvinnor riskerar att bli fattigpensionärer och där kostnaderna för det allmänna kommer att öka“.

Hon riktar en uppmaning till regeringen, pensionsgruppen och arbetsmarknadsdepartementet att “ta initiativ för genomgripande åtgärder“. Om inget görs “kommer det att stå Sverige dyrt“.