Utredning klar: Så ska bidragsbrotten bekämpas

Bidragsbrotten fortsätter att öka dramatiskt i Sverige. Varje år luras skattebetalarna på mångmiljardbelopp av bidragsfuskare och organiserat kriminella, vilket medför att välfärdssystemen dräneras på resurser så att de verkligt behövande drabbas och allmänhetens förtroende för den offentligfinansierade välfärden undergrävs.

På onsdagen tog regeringen emot slutbetänkandet från den bidragsbrottsutredning som tillsattes 2021 syftande till att komma till rätta med det utbredda bidragsfusket. Minst hälften av skattesvinnet bedöms vara organiserad brottslighet som en av de kriminella gängens inkomstgrenar.

Det övergripande uppdraget för utredaren, Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, doktor i sociologi och med ett förflutet som polis, har varit “att se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott” och “säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering som ska minska antalet felaktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott”.

De myndigheter och organ som uppges vara mest utsatta för bidragsbrottslingar och i störst behov av de föreslagna förstärkningarna är Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

Bristande kontroller och milda påföljder

Enligt utredaren brister det idag i två avseenden. Kontrollerna innan bidrag betalas ut har utformats för en annan tid och i enlighet med den traditionella svenska tilliten, vilket gjort det enkelt för dagens bidragsfuskare och organiserat kriminella att stjäla från skattebetalarna. Påföljderna för den som beslås med bidragsfusk har också varit alltför milda.

– De felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen uppgår till miljardbelopp varje år, cirka 14,6 miljarder kronor enligt den senaste uppskattningen, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på onsdagens pressträff.

En del av den organiserade gängkriminaliteten

En stor andel av “felaktigheterna” handlar om medveten och inte sällan organiserad brottslighet. “Angreppen på välfärdsystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället“, konstaterar Tenje.

Utredaren och ministern går inte specifikt in på varför bidragsbrottsligheten ökat så dramatiskt de senaste decennierna eller i vilka grupper bidragsfusket och bidragsbrottsligheten är mest utbredd.

Man konstaterar dock att det är en typ av brottslighet som ingår som en gren i den organiserade brottsligheten, som idag helt domineras av ligor och personer med utomvästlig invandrarbakgrund. De omfattande härvor av organiserad bidragsbrottslighet med exempelvis assistans som uppdagats har så gott som i samtliga fall iscensatts av sådana ligor och personer.

Undergräver förtroendet för trygghetssystemen

Tenje betonar i sin kommentar i samband med mottagandet av utredningsbetänkandet att det omfattande bidragsfusket och bidragsbrottsligheten skadar legitimiteten och förtroendet för den svenska modellen med skattefinansierad välfärd.

– Att bekämpa välfärdsbrottsligheten och motverka felaktiga utbetalningar är avgörande för att bibehålla förtroendet för våra gemensamma trygghetssystem och för att säkerställa att stöd och bidrag endast går till de individer som har rätt till dem.

Utredningens förslag i korthet

• Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott.

• Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet.

• Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket.

• Förslag om att ett system med bidragsspärr införs. Den som döms eller meddelas ett strafföreläggande normalgraden eller grovt bidragsbrott ska samtidigt meddelas en bidragsspärr av allmän domstol eller åklagare.