USA inleder sanktioner mot Georgien inför landets parlamentsval i höst. Anledningen är den lag mot utländska påverkansoperationer som Georgien är på väg att införa.

Sanktionspaketet riktas särskilt mot Georgiens regeringsparti – Georgisk dröm – partiets politiker, ledande tjänstemän samt dessas anhöriga. Det amerikanska utrikesdepartementet hävdar att de utpekade är “ansvariga för eller medverkar till att undergäva demokratin”.

Rent konkret kommer dessa personer nekas visum till USA. Dessutom kommer bilaterala samarbeten att “ses över”.

Georgisk “FARA-lag”

Det den amerikanska regeringen ilsket pekar på är en ny georgisk lag där en förening, stiftelse eller medieföretag som får mer än 20 procent av sina intäkter från utlandet åläggs att registrera sig som en ”aktör för utländsk påverkan”.

Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze anser att den nya lagen är nödvändig, och att den är en variant av USA:s så kallade FARA-lag. I USA måste politiska aktörer med ”utländska huvudmän” registrera sig hos landets justitiedepartement. Kobakhidze menar att om USA kan ha en sådan lag, så kan Georgien det också.

LÄS MER: Ilska i EU och USA när Georgien vill stävja utländsk påverkan

USA och EU tycker istället att den nya lagen påminner om den lag Ryssland införde 2012, vilken också kräver att opinionsbildande aktörer som tar emot pengar från utlandet registreras. Med den underförstådda tanken att det är förkastligt med en lag som liknar en annan lag som bär den ryske presidenten Vladimir Putins underskrift.

Och därmed anklagas den georgiska regeringen för att hota yttrandefriheten och demokratin.

Rädda för krig

Att den nya lagen blivit en så pass infekterad fråga hänger ihop med kriget i Ukraina. Kriget där går inte särskilt bra för västmakterna. Även om de ryska truppernas framryckningar inte är så stora, så flyttas fronten så gott som dagligen en liten bit i taget åt “fel håll”. Det vill säga västerut.

I Georgien finns därför en växande rädsla för att västmakerna, alltså USA, Nato och dess allierade, försöker öppna en andra front mot Ryssland genom att dra in Georgien i det allt blodigare kriget. Regeringen i Tbilisi ser med oro på de miljardbelopp som pumpas in i landet till olika opinionsbildande organisationer. En flod av påverkanspengar man vill sätta stopp för.

I oktober är det parlamentsval i Georgien. På gatorna i Tbilisi demonstrerar pro-västerländska georgier, tillsammans med statsråd från regeringar i Västvärlden. De skanderar “Europa”, syftandes på EU, och vill stoppa “den ryska lagen”.

Trots det är än så länge stödet för den sittande regeringen och dess krigsfientliga politik massivt, och det mesta tyder på ännu en jordskredsseger. Men när USA nu inför sanktioner, och även anslår motsvarande över en halv miljard svenska kronor i en kampanj riktad mot Kobakhidzes styre, så kan det komma att förändras under de kommande månaderna.

LÄS ÄVEN: Georgien: Ukraina försöker sprida kriget mot Ryssland till oss