På Natotoppmötet i Litauens huvudstad nyligen kom signaler om att Turkiets president Erdogan vänt och att landet nu var redo att ratificera Sveriges Natoansökan. Något senare kom dock uttalanden om att kravet på förbud mot koranbränningar kvarstår som ett villkor och nu signalerar ett flertal ledamöter i det turkiska parlamentet att man kommer att rösta nej. Ett ja i parlamentet krävs för att ratificeringen av Sveriges Natoansökan ska vara giltig.

Det är bland annat ledamöter i Erdogan regeringsunderlag som inte är glada åt presidentens ja till Sverige i Nato. Dessa tillhör det nationalistiska partiet MHP som regerande islamistiska AKP samarbetar med, och schismen partierna emellan hotar inte bara Sverige Natoansökan utan potentiellt också Erdogans regering. AKP behöver i närtid vinna viktiga lokalval.

Det MHP har störst problem med är inte koranbränningarna i Sverige, även om han kritiserat också dessa. I stället är det vårt land som en fristad för personer som i Turkiet anses vara terrorister. I flera fall rör det sig om personer som inte bara misstänkts utan även dömts för sådana brott, och inte bara i turkisk domstol utan även i svensk men där utvisning och utlämning till Turkiet stoppats antingen i domstol eller av Migrationsverket.

MHP:s ledare Devlet Bahceli säger i ett uttalande att Sverige är ”ett land som hotar vår nationella existens, omfamnar blodiga terroristorganisationer och tolererar deras rekrytering i sin egen huvudstad”.

Han anser inte att USA:s blidkande av Turkiet genom att säga ja till landet att få köpa amerikanska F-16-stridsflygplan räcker som skäl för att ändra inställning om Sveriges Natoansökan. Inte heller de löften Erdogan fått om återupptagna samtal om ett framtida turkiskt EU-medlemskap.

LÄS ÄVEN: Erdogan: Sverige i Nato inte klart – koranbränningar ska stoppas

Även från oppositionspartierna kommer hård kritik mot Erdogans plötsliga fotbyte i frågan om svenskt Natomedlemskap och krav på att regeringen omprövar och drar tillbaka sitt ja. Även där är det främst det man uppfattar som Sveriges fortsatta skyddande av kurdiska terrorister man inte kan acceptera.

Regeringen har efter kritiken från parlamentet gått ut i media med ett uttalande som man hoppas ska gjuta olja på vågorna där man säger att Erdogans ja under Nato-toppmötet i Vilnius bara vara ett ja till att bana väg för Sveriges ansökan, inte ett slutgiltigt godkännande av Sveriges Natomedlemskap.

LÄS ÄVEN: PKK-terrorist döms till fängelse – utvisas inte till Erdogan

Det största oppositionspartiet, CHP, aviserar emellertid att man kommer att rösta ja till en ratificering av Sveriges Natoansökan. Det kan eventuellt räcka för en ja-majoritet i det turkiska parlamentet men det är fortfarande en öppen fråga vilken sida som vinner omröstningen.

Något datum för när det turkiska parlamentet ska rösta i frågan är ännu inte bestämt.

LÄS ÄVEN: HD stoppar utlämning av terrormisstänkta till Turkiet