EU:s utvidgningskommissionär Oliver Varhelyi lämnade på onsdagen ett besked till den turkiska regeringen i Ankara som sannolikt inte var vad president Recep Tayyip Erdogan hade hoppats på. Landet måste åtgärda en rad demokratiska tillkortakommanden om man vill att processen för ett eventuellt framtida turkiskt EU-medlemskap ska börja röra på sig.

Samnytt har tidigare rapporterat om hur Erdogan försöker få ut mesta möjliga av den maktposition i vilken han befinner sig när det gäller Sverige medlemskap i Nato. Vid sidan av utlämning av förmenta kurdiska terrorister och förbud mot koranbränning kräver den turkiske presidenten också att förhandlingarna med Turkiet för medlemskap i EU återupptas.

Skulle bli störst och mäktigast i EU

Den svenska Tidöregeringen har ställt sig positiv till ett turkiskt EU-medlemskap, även om stödpartiet Sverigedemokraterna inte är med på noterna. Som Samnytt också har rapporterat om är regeringen på rejäl kollisionskurs med svenska folket i frågan – endast sju procent vill ha med det kulturellt muslimska landet med dess politiskt islamistiska regim i den europeiska unionen.

Turkiet skulle med sina 85 miljoner invånare bli det största och mäktigaste landet i hela EU. Den fria rörligheten skulle också innebära att EU får en direkt och långdragen gräns mot hela den muslimska världen, vilket kan få oöverblickbara demografiska och konsekvenser, inte minst för Sverige. Även säkerhetspolitiskt skulle det vi vinner på att gå med i Nato kunna förloras på ett turkiskt EU-medlemskap.

LÄS ÄVEN: Svenskarna vill inte ha Turkiet i EU

Längre från EU-medlemskap än tidigare

Ankara har för att blidkas i frågan om svenskt Nato-medlemskap fått ett löfte om att de avstannade EU-förhandlingarna kan komma att återupptas. Sedan dessa förhandlingar skrinlades har Turkiet under Erdogans styre gått i en än mer auktoritär och mindre demokratisk riktning.

Frånsett trumfkortet att avgöra Sverige framtid i den västliga militäralliansen, står landet alltså längre ifrån ett EU-medlemskap än tidigare. I Bryssel och de enskilda medlemsländerna kan man förvänta sig att det i någon utsträckning ses med överseende på sådant som tidigare ansågs som stoppklossar. Men signalen är nu tydlig att den odemokratiska utvecklingen behöver brytas och landet böra gå i motsatt riktning om EU-förhandlingarna ska återupptas.

EU viktig valfråga för Erdogan

För Erdogan är frågan central och problematisk. Löftet till väljarna att verka för att öppna upp portarna till EU för den turkiska befolkningen anses ha haft stor betydelse för att han blev återvald nyligen. Samtidigt kan det löftet endast infrias om presidenten lägger om kursen och överger den auktoritärt islamistiska linje som blivit hans varumärke.

Beskedet från EU:s utvidgningschef Oliver Varhelyi lämnades på plats i Ankara där denne befinner sig på besök för att försöka hitta några gemensamma nämnare utifrån vilka återupptagna EU-förhandlingar kan återupptas. Till den församlade pressen sade Varhelyi att han hoppas att mötet ska leda till “något konkret och något positivt” inför att frågan om återupptagna medlemsdiskussioner med Turkiet tas upp i Europeiska rådet i december.

Varhelyi försökte parera det intryck av grusade förhoppningar som demokratikraven från Bryssel ger intryck av med att han ändå mer allmänt “tror att detta partnerskap har en enorm potential“. Men för att det ska bli verklighet måste landet börja respektera de mänskliga rättigheterna på ett sätt som man inte gör idag och gör än mindre än när förhandlingarna senast gick i stå, underströk den ditreste kommissionären.

LÄS ÄVEN: Erdogans NYA Nato-krav: EU-medlemskap

Varit en fråga sedan 1987

Turkiet ansökte om medlemskap i EU:s föregångare EEC (European Economic Community) redan 1987. Man erhöll kandidatstatus i EU 1999 och formella förhandlingar om medlemskap inleddes 2005. Dessa gick dock långsamt och avbröts helt 2016 efter att Erdogan använt det misslyckade försöket till militärkupp det året för att montera ned centrala delar av demokratin och koncentrera mer av den politiska makten till sin egen person.

I Ankara har man kritiserat Bryssel för att aldrig på allvar övervägt ett turkiskt EU-medlemskap och endast ägnat sig åt ett spel för gallerierna i avsikt att hålla den turkiska regimen på gott humör som även tidigare suttit på trumfkort, exempelvis makten att dra åt eller släppa på kranen för den omfattande illegala invandringen till Europa.

Förväntar sig mer än ord från Bryssel

Det innebär att Erdogan nu kan komma att kräva mer än bara löften om återupptagna EU-förhandlingar innan han låter dagens trumfkort om ett svenskt Natomedlemskap gå förlorat. Utrikesminister Hakan Fidan har indikerat att så kommer att bli fallet.

– Vi förväntar oss att EU uppvisar en den vilja som krävs för att förbättra relationerna och att agera med större mod, uttryckte han nyligen.

Turkiet har emellertid fortfarande kvar trumfkortet om att kunna överflöda EU-länderna med miljontals fler migranter från tredje världen. Man har med hjälp av detta redan pressat till sig flera miljarder euro av EU-ländernas skattebetalare men klargjort att det bara är att betrakta som en första avbetalning på lösensumman.

LÄS ÄVEN: Turkiets parlament kan stoppa Sveriges Natomedlemskap

Inte aktuellt förrän efter 2030

För en månad sedan meddelade Europeiska rådets ordförande Charles Michel att man nu förbereder sig på att godkänna fler länder i Östeuropa och Balkan som medlemmar i EU. Han nämnde 2030 som det år när en sådan utvidgning kan vara genomförd.

Först därefter kan det bli aktuellt att vända sig mot Turkiet och ta ställning till medlemskap för det landet. Huruvida det beskedet fortfarande gäller eller om man gjort någon rockad i prioriteringarna är oklart, liksom huruvida Turkiet låter sig nöja med den tidsplanen för att släppa fram Sverige i Nato.

Tullunion kan utvidgas i stället

Vad som förefaller ligga närmare i tid är att uppdatera den tullunion Turkiet har med EU sedan 1996. Den ger landet favörer framför andra länder utanför unionen bland annat när det gäller att avyttra jordbruksprodukter, kol och stål.

Om det avtalet utvidgas på ett substantiellt sätt skulle det kunna blidka Erdogan att skriva på för Sverige i Nato. Varhelyi har under sitt besök i Ankara gett signaler om att EU ser “optimistiskt” på den sortens intensifierade handelsförbindelser.