När svenska media rapporterar om USA handlar det om att Donald Trump ska ställas inför riksrätt, att han kommer att avsättas – helst nästa vecka – och att Amerika står på randen till kollaps under rasism och en opioidkris som lämnar landets barn vind för våg. Som vanligt missar svenska media målet.

Den s.k. impeachment-processen är inte detsamma som riksrätt, och processen som sådan har redan visat sig lika tom på innehåll som Stefan Löfvens löfte om Europas lägsta arbetslöshet. Processen kommer inte att leda till att Trump avsätts – tvärtom pekar allt på att han blir omvald nästa år.

Vad gäller opioidkrisen är den inte värre än vad alkoholkrisen är i Sverige, men det skrivs mycket om den eftersom man här i landet faktiskt diskuterar och försöker lösa olika samhällsproblem.

En fråga som svenska media hemskt gärna undviker är den urstarka amerikanska ekonomin. Därför ska vi ta en titt på den, och på orsakerna till dess styrka. Det finns nämligen ett och annat som europeiska politiker i allmänhet, och svenska politiker i synnerhet, skulle kunna lära av oss här på andra sidan Atlanten.

Företag letar arbetskraft på fängelser

Medan Sveriges ekonomi rusar med huvudet först in i en djup lågkonjunktur, tycks landets nationalekonomer bara bekymra sig för att stat och kommuner inte snor skattebetalarna på tillräckligt mycket pengar. Samtidigt har den amerikanska ekonomin återigen visat sig både kraftfull och dynamisk.

Tidigare i år såg det ut som om vi stod på randen till en lågkonjunktur: de skattesänkningar som Trump fick igenom kongressen 2018 var nödvändiga men alltför måttliga i sin omfattning. Tillväxteffekten från skattesänkningarna ebbade ut under sommaren det här året, och frågan var om den amerikanske konsumenten skulle driva tillväxten vidare.

Det ser ut att ha gått precis så. Under de senaste två åren har hushållens inkomster vuxit bättre än på 20 år, och arbetslösheten är på väg ner mot 3,5 procent. Företag är nu inne på fängelser och letar arbetskraft bland de som snart ska släppas.

Två miljoner privata jobb

Bara de senaste tolv månaderna har den amerikanska ekonomin skapat nästan två miljoner nya jobb i den privata, skattebetalande sektorn. Som jämförelse skapade EU:s ekonomi totalt 1,7 miljoner jobb, i både skattebetalande och offentlig sektor – och då ska man komma ihåg att EU:s befolkning är 50 procent större.

Inte nog med att hushållsinkomsterna växer bra – unga amerikaner är mer optimistiska om framtiden än på år och dag – men det är framför allt tjänstekonsumtionen som växer. Det är ett tecken på att hushållen har en bra materiell standard, med hus, möbler, bilar, kläder, elektronikvaror, etc, som de är nöjda med. Nu går pengarna i allt större utsträckning till ”kvalitetskonsumtion”.

Senaste aktivitetsindex för amerikanska företag visar att tillväxten håller i sig och kan vara på väg att öka igen. Enligt Wall Street Journal steg aktivitetsindex från 50,9 till 51,9 i senaste månadsmätningen. Siffrorna betyder att fler företag ökar sin produktion och sina investeringar än som minskar den. Om index faller under 50 är förhållandet de omvända.

Hoppas över lågkonjunkturen

Kortsiktigt säger ökningen i aktivitetsindex att konsumtionen kommer att stå stadig och förmodligen öka under storhelgerna (Thanksgiving, jul och nyår). Långsiktigt innebär det att industriinvesteringarna, som tog en paus under sommaren och hösten, återigen kommer att växa.

Med andra ord ser det ut som om den amerikanska ekonomin hoppar över den lågkonjunktur som Sverige står inför, och undviker den långsiktiga stagnation som den europeiska ekonomin har kört fast i. Orsaken till de europeiska ekonomiska svårigheterna är inte, som media påstår, handelskrig och ”geopolitisk osäkerhet” – det går inte att skylla på Brexit att Europas ekonomi har stått still i tio år.

Nej, orsaken till styrkan i amerikansk ekonomi finner vi snarare i en bättre, sundare balans mellan privat och offentlig sektor. Tvärtemot vad som ofta sägs har vi ingen liten offentlig sektor i det här landet. Totalt sett spenderar den federala, delstatliga och lokala offentliga sektorn 37 procent av ekonomin. Pensionssystemet Social Security är den utan jämförelse största utgiftsposten. Bara en liten del av de pengarna är försvarsutgifter, medan sjukförsäkringsprogrammen Medicare och Medicaid står för knappt en tredjedel av de totala offentliga utgifterna.

Ideologisk skiljelinje har hållit tillbaks den offentliga sektorn

Delstaterna har dessutom socialpolitiska program, från s.k. food stamps (ett bankkort för matinköp) och hyressubventioner för låginkomsttagare till allmänna socialbidrag. Det finns hundratals varianter på de här programmen, och det pågår en ständig debatt om generositeten i dem. Under Obamas presidentperiod ökade generositeten i vissa av programmen, en trend som vänt i mer restriktiv riktning under Trump.

Skiftet från Obama till Trump symboliserar en ideologisk skiljelinje som hållit tillbaks den offentliga sektorn här i landet. Vi har t.ex. ett utbyggt system av privata sjukförsäkringar, med Medicare och Medicaid som komplement till dessa. Vi har även ett väl utbyggt system av både skattefinansierade och privatfinansierade colleges och universitet, med ett mycket rikligt utbud av utbildningsmöjligheter.

Kort sagt har den privata innovationskraften fått styra även sådana delar av ekonomin som i Europa traditionellt sköts av den offentliga makten. Det har bidragit till en dynamik mellan utbildning och arbetsmarknad som skulle kunna göra stor nytta i Sverige, men även Europa som helhet. Samma sak gäller sjukförsäkringar och sjukvård som sådan.

Sätter vanligt folk först

Tack vare en någorlunda god balans mellan offentlig och privat sektor har vi kunnat hålla skatterna på en måttlig nivå. Därtill har Donald Trump initierat en omfattande avreglering av ekonomin, inte minst inom områden där miljöpolitisk klåfingrighet gjort livet surt för både företag och hushåll.

Den amerikanska framgången handlar således inte om någon avgrundsdjup olikhet gentemot Europa, inte ens gentemot Sverige. Det handlar snarare om en övergripande politisk ide om att sätta vanligt folk först, att erkänna att man inte kan ta hur mycket som helst av människors pengar, och att man inte kan fragmentera samhället med godtyckliga regler, oansvarig invandring och okontrollerad kriminalitet.

Det handlar även om att erkänna att det faktiskt inte är fult att låta folk bli rika på hårt arbete. Många svenskar tycker att det är bra att man kan jobba sig till pengar, men den politiska eliten i landet vill ogärna låta den svenska strävsamheten betala sig.

Svenska småföretagarkulturen är en av de starkaste i världen

Sverige skulle även tjäna på att låta företag tillhandahålla sjukförsäkring och andra förmåner till sina anställda. Det innebär inte att man kastar sina anställda till vargarna – hur otroligt det än kan låta i svenska politikers vänster-öron är företagare inga blodsugande girigbukar.

Den svenska småföretagarkulturen är en av de starkaste i världen, och skulle kunna lyfta landet igen om den bara fick rätt villkor att arbeta under. Privata sjuk- och inkomstförsäkringar ger varje företag möjlighet att hitta den lösning som passar deras finansiella situation, de anställningsformer de föredrar och de val deras anställda vill göra.

Med andra ord skulle Europa kunna höja sig till amerikansk nivå i fråga om välstånd, tillväxt, arbetsmarknad och framtidshopp. Framför allt skulle ett litet land som Sverige kunna göra det. Vägen dit är naturligtvis lång, men kanske det finns en glimt av en möjlighet nu när socialdemokraterna inte längre är Sveriges största parti.

Sven Larson, Ph.D., Political Economist
Larson är utvandrad från Sverige till USA, forskar inom ekonomisk politik och har skrivit ett flertal böcker, bl.a. Industrial Poverty om den europeiska välfärdsstaten och The Rise of Big Government