Den 28 juni höll Riksbanken ett penningpolitiskt möte. Under det mötet höjdes styrräntan med 0,25 procentenheter och prognosen är att det sker minst en gång till i år. Dessutom menade ledamöterna den svaga kronan riskerar att öka inflationen.

I pressmeddelandet står det att “kronan har fortsatt att försvagas sedan i april och att det också finns en risk att genomslaget från den svaga kronan på prisökningarna är större i nuvarande situation med hög inflation“.

Kronans försvagning samt kontinuerligt stark efterfrågan inom tjänstebranschen bidrar till en uppjustering av inflationstrycksprognosen, skriver de vidare. Ett flertal ledamöter framhöll ökade risker för att inflationen fastnar på en alltför hög nivå. De skriver dock att inflationsnivå sjunkit rejält senaste månaderna:

Inflationen i både omvärlden och Sverige har toppat och sjunkit relativt snabbt de senaste månaderna. Nedgången beror till stor del på att energipriserna har fallit tillbaka, men även inflationen exklusive energi har börjat sjunka, särskilt i USA. Det beror på att många av de faktorer som drev upp inflationen under 2021 och 2022 nu allt tydligare börjat klinga av.

Detta i kombination med de penningpolitiska åtstramningarna och de sjunkande realinkomsterna som dämpar hushållens efterfrågan kommer att minska inflationen. Samtidigt finns det tecken på att tjänstepriserna ökar fortsatt snabbt i många länder, vilket kan tyda på att nedgången i inflationen blir trögare än väntat

Direktionen ansåg också att det var nödvändigt att höja räntan ytterligare för att inflationen ska återgå till målet inom en acceptabel tidsperiod, samt att det var passande att öka hastigheten något i normaliseringen av Riksbankens balansräkning. Därmed utökas försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad, med början från september detta år.

Oroad för svag krona

Anna Breman, förste vice riksbankschef, skriver i protokollet att hon oroas över den svaga svenska kronan:

Kronförsvagningen är problematisk. Vi har inget mål för kronan, men den långa trenden med en svag krona motverkar en nedgång i inflationen. Varor och livsmedel som importeras kan bli dyrare, men det finns också andra mer indirekta effekter som kan vara viktiga i dagsläget. En stark exportsektor kan motverka en dämpning av efterfrågan. En svag krona innebär också att fler utländska turister söker sig till Sverige och en del svenskar kan välja att stanna i Sverige under semestern, vilket kan vara en anledning till att efterfrågan i tjänstesektorn är hög och tjänstepriser fortsätter att stiga.

Samtliga ledamöter ställde sig även bakom förutsägelsen att räntan kommer att höjas åtminstone en gång till detta år. De underströk dock att monetär politik kanske behöver stramas upp mer än vad som förutspåtts. Ny information och dess beräknade påverkan på ekonomiska och inflationsprognoser kommer att fortsätta vara av största betydelse för utformningen av penningpolitiken.