På torsdagen meddelar Riksbanken att de räntehöjningar man gjort har bidragit till att den tidigare höga inflationen har sjunkit, men bortsett från energipriserna är inflationen fortsatt för hög och det finns risk för bakslag och därför har man beslutat att lämna styrräntan oförändrad.
Enligt Riksbanken bedöms en åtstramande penningpolitik fortfarande vara nödvändig för att inflationen ska stabiliseras nära målet. Samtidigt bedömer man nu att det är mindre risk för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer vilket gör att styrräntan troligen kan sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november.
Efter en längre period då inflationen blev betydligt högre än väntat har inflationen den senaste tiden sjunkit i linje med Riksbankens prognoser, något man menar skapar en större trygghet i inflationsbedömningen. Förutsatt att utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.
Risk för bakslag
Samtidigt betonar man att det finns risker som kan göra att inflationen stiger igen, exempelvis nya utbudsstörningar till följd av den geopolitiska oron, att företagens prissättningsbeteende ännu inte normaliserats eller att kronan åter försvagas kraftigt. Penningpolitiken behöver därför anpassas med försiktighet för att säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras kring målet.
Som ett led i normaliseringen av Riksbankens balansräkning har direktionen även beslutat att utöka försäljningarna av nominella statsobligationer från 4,2 till 5,7 miljarder kronor per månad från och med februari i år. Totalt ökar därmed försäljningstakten från fem till 6,5 miljarder kronor per månad.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.