I en ny stor studie konstateras en ökad förekomst av hjärtmuskelinflammation hos främst unga män som vaccinerats med Modernas och Pfizer-Biontechs coronavaccin.

I gemensamma analyser gjorda av Läkemedelsverket och nordiska myndigheter bekräftas en ökad förekomst av hjärtmuskelinflammation, myokardit, hos framför allt unga män som vaccinerats med något av mRNA-vaccinerna Comirnaty eller Spikevax. Risken för myokardit är högre efter två doser Spikevax än med två doser Comirnaty. Det skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: Studie: Vaccination ger MER corona-infektioner

Preliminära resultat från den nordiska studien under hösten 2021 har legat till grund dels för Folkhälsomyndighetens beslut att pausa användningen av Spikevax för individer yngre än 30 år, dels för den bedömning som europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté, PRAC, gjorde i december 2021.

– Jämfört med ovaccinerade män i åldrarna 16–24 år förekom det mellan 4 och 7 extra fall av myokardit per 100 000 vaccinerade inom 28 dagar efter andra dos av Comirnaty. Efter andra dos av Spikevax var samma siffra mellan 9 och 28 extra fall, säger Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och ansvarig för studien.

Kraftigt ökad risk

De extra fallen bland män 16–24 år betyder att det är fem gånger vanligare att få myokardit efter Comirnaty och ca 15 gånger vanligare efter Spikevax jämfört med ovaccinerade. Även en ökad risk för perikardit, hjärtsäcksinflammation, noterades.

– Myokardit är sällsynt och då behövs en större population för att kunna studera dessa samband. I och med att vi i alla nordiska länder har liknande hälso- och sjukvårdssystem och heltäckande register är det nordiska samarbetet en styrka i dessa sammanhang, fortsätter Rickard Ljung.

Trots de nya fynden hävdar man alltjämt att fördelarna med vaccinet uppväger riskerna för biverkningar.

Uppmärksammad studie

I mars väckte en studie om hur Pfizer BioNTechs covidvaccin påverkar humana leverceller i odlingsskål stort intresse.

– Det har tidigare antagits att mRNA-vacciner inte kan påverka DNA i människokroppens celler. Fynden i vår artikel väcker frågor kring huruvida detta stämmer, säger Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus, medförfattare till studien.

LÄS ÄVEN: Pfizer-forskare erkänner: Naturliga antikroppar ger bättre skydd än vaccin

Studien visar att vaccinet tar sig in i levercellerna från cellinjen så tidigt som sex timmar efter att vaccinet tillförts. Man såg även att det fanns DNA omvandlat från vaccinets mRNA i de värdceller som studerades.

– Vi har visat att mRNA-vaccinet från PfizerBioNTech omvandlas från RNA till DNA i cellerna in vitro i petriskål, men vi vet inte än om detta DNA integreras i cellernas DNA i genomet – och om det i så fall får några konsekvenser, säger Yang de Marinis, docent vid Lunds universitet.