➤ Var femte kommun har fått låna pengar och var tionde uppger att man låtit bli eller skjutit upp anställningar av ny personal på grund av situationen.

På många ställen runtom i landet blir kommunerna tvungna att låna pengar för att täcka kostnaderna för mottagningen av framför allt “ensamkommande flyktingbarn” – pengar staten egentligen skulle täcka men som dröjer på grund av handläggningstider som dragit ut på tiden.

I Flen har man i dagsläget fodringar på närmare 70 miljoner som Migrationsverket inte betalat.

– Om man tänker på den omsättningen vi har i budgeten så är det mellan sex och sju procent av vår totala budget som staten är skyldig oss. Det tränger ju undan andra åtgärder som vi har, säger Jan-Erik Larsson (S), kommunstyrelseordförande i Flen, till SVT.

I slutet av förra året slog Sveriges kommuner och landsting, SKL, larm om att Migrationsverkets skuld till kommunerna låg på omkring tio miljarder kronor. Staten lovade då bättring men ett år senare har inte mycket hänt; skulden ligger på 9,3 miljarder och handläggningstiden på en ny ansökan ligger ofta kring tio månader – ibland mer.

– Vi gör vad vi kan. Vi jobbar övertid. Vi har en oerhört restriktiv inställning till semester i december, för att komma fram till årsskiftet och handlägga så mycket som möjligt, säger Åke Svedmert, som är enhetschef på Migrationsverket.

Enligt Svedmert hade myndigheten inte beredskap för den massiva mängd ansökningar som kommit in sedan migrantkrisen 2015.

– Det innebär hela tiden en osäkerhet när vi planerar och följer upp verksamheten. Vad kan vi göra, vad har vi råd med, vad har vi resurser till, säger Jukka Taipale som är chef för socialförvaltningen i Flen, en enhet som för närvarande har fordringar på 60 miljoner kronor på Migrationsverket.

– Vad händer nästa gång, om det kommer ett stort inflöde av asylsökande till landet och till Flen? Vi kan inte ställa upp på samma sätt som vi gjorde förra gången.