På torsdagen påstod Dagens Nyheter med hänvisning till tveksamma källor och spekulationer att den blågula regeringen kan tvingas backa från löftet om att sänka reduktionsplikten på drivmedel och därmed också priset på dessa. Nu bemöter Sverigedemokraterna uppgifterna och slår fast att “det finns inte på kartan” att bryta det vallöftet.

Sverige har efter två mandatperioder med en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering EU:s högsta reduktionsplikt, det vill säga inblandning av dyra, ineffektiva och motorskadliga biobränslen i bensinen och dieseln. De påstådda positiva klimat- och miljöeffekterna har också visat sig tveksamma om man räknar in de utsläpp som produktionen av dessa drivmedel ger och effekten av den skogsskövling den för med sig.

LÄS ÄVEN: Expert: Reduktionsplikten minskar inte utsläppen

I valrörelsen tävlade flera av de dåvarande oppositionspartierna med varandra om att lova kraftiga sänkningar av de skyhöga drivmedelspriserna. längst gick SD med ett löfte om 10 kronor billigare drivmedel per liter vid pump. Många blev besvikna när det blågula regeringsunderlaget nyligen meddelade att det som i historien om skräddaren bara “bidde” några fåtal ören när den utlovade skattesänkningen skjuts på framtiden.

SD bemöter DN:s spekulationer

I en stort uppslagen artikel på torsdagen försökte Dagens Nyheter ytterligare vända väljarna mot den nya regeringen. Detta genom att hävda att den kommer att tvingas backa också från sitt löfte om att sänka drivmedelspriserna medelst sänkt reduktionsplikt eller betala mångmiljardböter. Den vänsterliberala tidningens stöd för påståendet var minst sagt skakigt och baserat på spekulationer från aktörer som gärna ser att den nytillträdda regeringens popularitet dalar.

Men nu ryter Sverigedemokraterna ifrån och menar att DN sprider fake news. Partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen säger till tidningen att det “inte finns på kartan” att ge upp den utlovade kraftiga minskningen av reduktionsplikten.

– Vi har en överenskommelse, reduktionsplikten ska ner till EU:s miniminivå.

Det är också oklart om det stämmer att de tre allmänborgerliga partierna som sitter i regeringen bakom stödpartiet Sverigedemokraternas rygg i tysthet börjat planera för att svika vallöftena om minskad reduktionsplikt. Det är än så länge bara ett påstående från DN. Men skulle det stämma kan det vara ett brott mot Tidöavtalet och är enligt Kinnunen ingenting som hans parti tänker acceptera.

Han bekräftar att SD inte blivit informerade om några uppdrag från regeringen till myndigheter kopplade till reduktionsplikten men har svårt att tro att man konspirerar mot sitt samarbetsparti på det sätt som DN vill framställa det.

Ska sänkas oavsett hur det påverkar klimatmålen

Enligt Kinnunen är det “fullständigt självklart för alla samarbetspartierna” att löftet ska hålla och reduktionsplikten kraftigt sänkas. Att regeringens skulle försöka dra sig ur genom att hänvisa till att Sverige annars inte når klimatmålen ser han som högst osannolikt.

– Vi har en överenskommelse om att reduktionsplikten ska ner till EU:s miniminivå. Hur man hanterar konsekvenserna av det är en separat fråga, slår han fast.

Kinnunen vill i nuläget inte svara på frågan huruvida SD drar tillbaka sitt stöd för regeringen om den skulle bryta löftet och läggar fram ett förslag med endast en marginellt sänkt reduktionsplikt.

– Jag ska inte säga att det finns en nivå som är ultimativ, men vi har en överenskommelse. Reduktionsplikten ska ner till vad som sagts vara EU:s miniminivå.

EU:s miniminivå oklart begrepp

Vad som är EU:s miniminivå är samtidigt inte helt solklart. De flesta är ense om att det är 6 procent, en siffra som anges i EU:s direktiv om bränslekvalitet. Men det finns också de som tolkar den som flytande och beroende av hur EU-länderna allmänt lever upp till att minska sina utsläpp av växthusgaser.

De som gör den tolkningen, exempelvis Dagens Nyheter, fokuserar på att minskningen av reduktionsplikten kan bli väsentligt lägre. Men den skulle också med samma tolkning kunna bli lägre – ända ned till noll. Detta om Sverige kan minska de totala utsläppen på annat sätt så att målen nås.

Även om man endast tittar på transportsektorn finns ett sådant utrymme, i varje fall i teorin. Ett av de direktiv på området som håller på att omförhandlas tros komma att innehålla ett krav på att andelen förnybar energi i transportsektorn blir 29 procent till år 2030 och att utsläppsintensiteten ska vara 13 procent lägre jämfört med om enbart fossila bränslen använts.

Men de målen kan ske på andra sätt än med ökad reduktionsplikt för bensin och diesel. Detta om elektrifieringen av fordonsflottan sker i snabbare takt än hittills.

Om handlingsutrymmet för Sverige när det gäller att minska reduktionsplikten är begränsat menar Kinnunen att skulden för detta i så fall ligger på tidigare regeringars bristande förmåga eller vilja att tillvarata svenska intressen i förhandlingar med EU.

– Det är ett problem att de tidigare regeringarna har accepterat dåliga uppgörelser för svensk del. Sverige hade en alltför ambitiös inriktning när de här besluten fattades. Men vi är inte öppna för att lösa problemet genom att bestraffa svenska bilister, lantbruk och skogsbruk, fastslår han.

LÄS MER: EU kan sätta stopp för sänkt reduktionsplikt