Danska Jyllands-Posten har ställt en rad frågor till invandrare i landets “musimska civilsamhälle” som återspeglar i vilken utsträckning man integrerat sig i det västerländska samhället respektive håller fast vid inkompatibla värderingar från det gamla hemlandet. Svaren indikerar att graden av integration på gruppnivå lämnar åtskilligt i övrigt att önska.

Vad tycker invandrade muslimer i Danmark om jämlikhet, ungdomskultur, situationen i Mellanöstern, terrororganisationen Hamas och så vidare? Det undrade man på danska Jyllands-Postens redaktion och bestämde sig för att gå ut och ta reda på det med hjälp av ett analysinstitut.

Tidningen har gjort liknande nedslag i det “muslimska civilsamhället” i landet tidigare, 2006 och 2015, och nu ville man ta reda på om attityderna förändrats till det bättre eller sämre.

Integrationsdebatten konstruktiv eller kontraproduktiv?

I Danmark har, i likhet med Sverige och många andra västländer, integration av invandrare en framskjuten plats i den politiska debatten. Misslyckandena har varit många och allvarliga, och de trosvissa förslagen på hur man kan lyckas bättre lika otaliga som resultatlösa.

Jyllands-Posten har frågat hur invandrarna själva ser på den här debatten – har den gjort dem mer eller mindre motiverade att integrera sig i samhället.

Svaren indikerar att ungefär en tredjedel av migranterna känner sig kränkta av den integrationspolitiska diskussionen och därmed mindre motiverade att integrera sig. En tredjedel svarar att debatten inte påverkat dem i vare sig den ena eller andra riktningen, medan en tredjedel uppger att de faktiskt tar intryck av debatten och på grund av den anstränger sig mer för att bli en del av det samhälle de invandrat till.

Majoritet anser att Koranens påbud måste följas

En central fråga i integrationsdebatten för specifikt muslimska migranter är hur man ser på Koranens påbud – ska dessa följas fullt ut, oavsett om de krockar med det västerländska samhällets sedvänjor och värderingar, eller är man beredd att kompromissa?

Här svarar en majoritet, 54 procent, att de är helt eller övervägande eniga om att Koranens budskap kommer först och alltid måste följas. 18 procent uppger sig vara neutrala i frågan medan 28 procent i olika grad tycker det är mindre viktigt att leva strikt efter Koranen.

Kluven syn på sex före äktenskapet

Att sex endast får förekomma inom äktenskapet var i vår del av världen under kristendomens grepp ett starkt moraliskt påbud. I dagens mer sekulariserade västvärld finns inga sådana restriktioner. Bland muslimska migranter har religionen däremot ett väsentligt starkare grepp, även efter att man emigrerat till ett västland, och det avspeglar sig bland annat i synen på när man får ha sex.

Drygt 20 procent att de tillfrågade muslimerna tycker att sex innan äktenskapet är acceptabelt. Ungefär lika många vacklar för och emot i frågan medan 50 procent i olika grad motsätter sig sex före äktenskapet. Var tionde muslim har inte velat besvara frågan.

Det framgår inte av siffrorna huruvida invandrade muslimer har samma syn på sex före äktenskapet för både män och kvinnor. När det gäller att gifta sig med en icke-muslim är det dock stora skillnader beroende på kön.

Olika tolerans för män och kvinnor att gifta sig med icke-muslimer

Hela 84 procent svarar att man inte har något emot att familjens son gifter sig med en icke-muslimsk kvinna. Endast 12 procent motsätter sig det.

När samma fråga ställs om familjens dotter, fördelar sig svaren väsentligt annorlunda. Här säger en klar majoritet, 54 procent, ett tydligt nej medan fyra av tio säger ja.

Klar majoritet kan inte acceptera homosexualitet

En annan fråga som är i det närmaste helt avdramatiserad i det västerländska samhället är den om homosexualitet. Bland invandrade muslimer är attityden ofta en annan. Många kommer från länder där homosexualitet straffas med döden.

Att ha en son eller dotter som är öppet homosexuell är enligt Jyllands-Postens undersökning inte något som närmare sex av tio muslimska kan tänka sig. Tre av tio svarar att de är öppna för det medan var tionde inte kan ta ställning eller vill svara på frågan.

Muslimska friskolor inte så populära som man kan tro

Muslimska friskolor har diskuterats flitigt på senare år. Kritiken har gällt att sådana isolerar barnen från det västerländska samhället och försvårar integrationen. Men inte så många invandrade muslimer som man skulle kunna tro vill enligt Jyllands-Postens undersökning sätta sina barn i en sådan skola.

Nästan sju av tio säger nej medan var fjärde säger ja. Övriga vill inte ta ställning eller vara öppna för Jyllands-Posten med vad de tycker.

Nästan hälften vill se Israel utplånat

Sedan länge har frågan om Israels rätt att existera varit en het potatis bland muslimer. Efter terrorgruppen Hamas massmord på unga israeliska civila judar den 7 oktober förra året har frågan aktualiserats.

Bland muslimska invandrare är det så många som 44 procent som vill att Israel utplånas medan 36 procent tycker att landet kan få fortsätta existera. Så många som var femte vill inte besvara frågan.

Stort stöd för Hamas 7 oktober-terror

Beträffande själva terrordådet som Hamas genomförde, där runt 1 200 civila judar mördades – ett stort antal kvinnor först efter att de våldtagits – och hundratals kidnappades, så har det ett relativt stort stöd bland invandrade muslimer, något som har kunnat konstateras genom de många Hamas-hyllande gatumanifestationer som iscensatts sedan den 7 oktober.

35 procent svarar att det tycker att terrorattackerna var berättigade med hänvisning till det långvariga förtryck man menar att palestinierna i Gaza utsatts för från den israeliska staten. 27 procent tar avstånd från attackerna medan 13 procent inte har en bestämd åsikt. Så många som var fjärde vill inte tala om för Jyllands-Posten var de står i frågan.

Stort stöd för Hamas också mer allmänt

Tidningen har också frågat landets invandrade muslimer om de mer allmänt sympatiserar med Hamas, som efter blodiga utrensningar av andra partiers företrädare sedan lång tid tillbaka styr Gaza som en islamistisk diktatur.

Drygt fyra av tio uppger att de i olika grad sympatiserar med Hamas, medan avgjort färre, tre av tio, uppger att man inte gör det. Fler än var fjärde vill inte berätta var de står i frågan.

Kluvna mellan grundlag och sharia

När det gäller den danska grundlagens ställning gentemot sharialag för att styra Danmark, tycker ändå de flesta att grundlagen har företräde, vilket kontrasterar mot svaret på om Koranen alltid måste följas. Var femte vill samtidigt att grundlagen skrivs om så att betydande delar av sharia implementeras.

När det i praktiken konkret handlar om att agera så att man antingen bryter mot muslimsk lag eller dansk lag, blir svaren lite annorlunda. 57 procent menar att man måste följa dansk lag även om det bryter mot Koranen medan knappt var femte säger tvärtom. Men så många som var fjärde vill inte ta ställning offentligt var man står i frågan.

Majoritet, men långt ifrån alla, accepterar demokratiska val

Inom rättrogen islam anses demokratiska val vara haram, det vill säga ett brott. Detta eftersom endast Allah kan bestämma hur samhället ska styras.

Bland invandrade muslimer är en stor majoritet, 75 procent, ändå positiva till att få rösta. 14 procent tar avstånd från demokrati och 12 procent vill inte berätta var de står i demokratifrågan.

Forskare tror inte på muslimsk integration

Samnytt har tidigare uppmärksammat den namnkunnige nederländske sociologen och forskaren Ruud Koopmans, som är av den bestämda uppfattningen att islam inte är kompatibel med det västerländska samhället.

Han stödjer sin forskning på bland annat att demokrati, mänskliga rättigheter och medborgerliga fri- och rättigheter aldrig har accepterats i något muslimskt styrt land eller samhälle.

LÄS ÄVEN: Forskare: Islam oförenligt med demokrati och mänskliga rättigheter

Riksåklagaren ska prioritera svenskars invandringskritik – fler HMF-ärenden till Högsta domstolen