Dagens demonstration mot coronarestriktionerna verkar ha samlat åtminstone två tusen deltagare – precis vad arrangörerna lovat innan. Demonstrationen präglades av en hög nivå av självorganisering – och en kaotisk och misslyckad polisinsats.

Polismyndigheten hade aviserat hårda tag och ingen barmhärtighet mot deltagarna. Det hette nämligen att polisen ska “eskalera våld”. Och i början verkade det vara just så. Norra Bantorget – demonstrationens samlingsplats – blev scen för en imponerande uppvisning av polisens styrkor. Det fanns även ett flertal ridande poliser på plats.

LÄS MER: Polisen hotar demonstrationsdeltagarna: ”Kommer bli tvungna att eskalera våld”

Demonstrationens rutt mot Vasaparken var offentlig redan imorse så poliserna var väl förberedda. Däremot aviserade arrangörerna inte hur tåget skulle ta sig dit. Och det är där som polisinsatsen grusas första gången. Istället för att marschera vidare svänger demonstrationståget av på en sidogata. Dialogpoliser skriker i panik i öronsnäckor “Holländargatan! Holländargatan!”

Demonstraterna skanderade “Frihet för Sverige!”:

Precis som tidigare ville demonstranterna visa upp sin goda vilja mot polisen genom att skandera “Älska polisen!” Här försöker en kvinna ge blommor till poliserna – dock utan någon större framgång:

Vid korsningen Wallingatan/Upplandsgatan möts demonstrationen av en samling ridande poliser som spärrar av gatan lite hotfullt.

– De försöker psyka oss, kommenterar en av deltagarna.

Ungefär då grips Samuel Andreasson bryskt av polisen – demonstrationens färgstarka ledare. Under folkmassans burop förs han bort av en samlad trupp piketpoliser:

Det finns dock andra kvar på platsen – och tåget svänger av igen och lämnar korsningen. Polisen verkar vilja tillämpa samma taktik som vid förra demonstrationen – gripa arrangörerna en efter en tills det inte finns någon som kan leda tåget kvar. Men redan vid nästa korsning stöter den taktiken på patrull. När flera piketpoliser gör ett inbrytningsförsök möter de organiserat motstånd från en kärna av demonstranter som håller i banderollen “För Frihet och Sanning”.

Efter ett tumult som pågår i några minuter blir det uppenbart att demonstranterna inte kommer att ge upp några fler personer till ordningsmakten – och att poliserna är för få för att kunna bryta motståndet med våld. Under deltagarnas hejarop drar de sig tillbaka och låter tåget fortsätta:

När tåget når Odenplan ansluter sig en annan enhet till polisstyrkan. Polisen försöker att dela upp tåget i två delar – men det fungerar knappt: det är helt enkelt för många människor. De försöker att forma en kedja som hela tiden forceras av demonstranterna. Till slut lyckas de isolera en grupp demonstranter som gick sist – framförallt kvinnor och familjer med barn som inte vill stöta sig med poliserna. Resten av tåget går obehindrat mot Vasaparken:

Det samlas stora styrkor kring Vasaparken:

Polisen förklarar sammankomsten upplöst och börjar gripa folk i utkanterna av demonstrationen. En av de första som grips är världsstjärnan och Roxette-gitarrist Christoffer Lundquist – som sjunger medan poliserna för bort honom:

Demonstranterna tar fram en ljudanläggning och börjar också sjunga. Det är en dystopisk känsla i Vasaparken när polisen genom högtalare försöker att skrika över sången med information om att sammankomsten ska upplösas:

Samtidigt fortsätter gripandena i utkanten av demonstrationen. Det verkar som att polisen inte går efter några specifika personer utan tar dem som står närmast.

En åldre man grips bryskt och dras till de väntande polisbussarna. Han protesterar svagt och hänvisar till grundlagen – men det verkar inte bita på ordningsmakten:

Demonstranterna har bildat en kedja för att skydda talarna och ljudanläggningen – en taktik som verkar fungera, eftersom polisen inte vågar försöka bryta igenom:

Till slut gör poliserna ett försök att bryta igenom för att gripa arrangörerna. Efter ett kortare tumult ger de dock upp och står där med lite vilsna och förvirrade miner. Demonstrationens nivå av organisering vara betydligt högre än polisens – i alla fall just nu:

Vid kl. 16 avslutas demonstrationen lika plötsligt som den började. Arrangörerna försvinner i folkvimlet och poliser som förberedde sig för ett gripande står tomhänta. Många stannar dock kvar och Vasaparken börjar se ut som en folkfest – med människor som sjunger och dansar. Det är en lätt och upprymd stämning i parken. Poliser i gasmasker står mitt i folkmassan – till synes obekväma och utan några nya instruktioner från ledningen:

Samuel Andreasson dyker upp igen och berättar för Samnytt att han fördes bort hela vägen till Kaknästornet när han omhändertogs i början av demonstrationen. På en fråga om vad han anser om Lena Hallengrens löfte att permanenta de rådande restriktionerna även när pandemin är över svarar han snabbt:

– Den här regeringen ska bort!

LÄS MER: Regeringen: Vi återgår inte till det normala när pandemin är över

Avslutningsvis några ord om organiseringen. Oavsett vad man anser om syftet med demonstrationen, kan man ändå säga att dagens demonstration var betydligt bättre förberedd än föregående coronademonstrationer. Den var fotogenisk och väl genomtänkt med många bra vinklar för fotografering – vilket var tacksamt inte minst för de många närvarande journalisterna. Polisen verkade sakna någon underrättelseinformation om planerna på förhand och hamnade ständigt på efterkälken.

Det var uppenbart att händelseutvecklingen styrdes av arrangörerna och enligt deras planering. När polisen försökte använda våld – enligt sitt tidigare löfte – sattes snabbt gränser även för detta agerande av en grupp välorganiserade aktivister i kärnan av demonstrationen. Utan att övergå till aktivt våld mot poliserna omöjliggjordes ordningsmaktens insats genom ett passivt – men beslutsamt – motstånd.

Gillade du det här reportaget?

Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.

Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.