Regeringen har lagt ett lagförslag som innebär att vittnen ska slippa inställa sig i domstolen. I stället ska deras vittnesmål i polisförhör användas. Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) föranleds förslaget främst av att den organiserade brottsligheten i de så kallade “utsatta områdena” ökat kraftigt och med den hot mot vittnen och brottsoffer som äventyrar rättssamhället.

Enligt gällande rättsordning måste i normalfallet såväl brottsoffer som vittnen inställa sig i rätten för att där återge vad de utsatts för respektive bevittnat. I takt med att de grova våldsbrotten i allt större utsträckning begås i de organiserade kriminella gängmiljöerna i Sveriges “utanförskapsområden” har också det som kallas för övergrepp i rättssak – dvs påtryckningar, hot och våld mot brottsoffer och vittnen – ökat kraftigt, vilket i sin tur lett till att gärningspersoner ofta inte kan dömas när rädda personer plötsligt ändrar sina berättelser eller drabbas av selektiv minnesförlust i rättssalen.

Nytt Sverige kräver nytt rättegångsförfarande
På grund av att den grova kriminalitetens ansikte i Sverige drastiskt har förändrats, anser regeringen att också rättegångsförfarandet behöver ses över för att återspegla den nya situationen där övergrepp i rättssak är ett ständigt närvarande inslag för de rättsvårdande myndigheterna att brottas med. Detta så att grovt kriminella som idag går fria, kan dömas och låsas in.

I lagförslaget om att brottsoffer och vittnen ska kunna slippa inställa sig i rättssalen och deras muntliga vittnesmål ersättas med tidigare skriftliga, argumenterar regeringen för flera fördelar med förslaget. Det huvudsakliga argumentet är att komma till rätta med den kraftiga ökningen av övergrepp i rättssak i brottmål som berör ‘utanförskapsområdenas’ gängkriminella konflikter.

– Det här kanske blir ännu viktigare i en miljö som präglas av organiserad kriminalitet, som ibland inte drar sig för att hota både bevispersoner, målsäganden och vittnen, förklarade justitieministern vid en pressträff i december.

Även andra fördelar
Regeringen ser också andra fördelar med att införa denna ordning, bland annat att vittnen har en bättre minnesbild i anslutning till en händelse än långt senare när det är dags för rättegång. Traumatiserade brottsoffer behöver inte heller utsättas för onödigt lidande genom att tvingas upprepa sin historia. Och ett hårt ansträngt rättsväsende skulle också kunna spara tid och resurser på att vittnesförhör var avklarade i ett tidigare skede redan under polisutredningen.

Som exempel på rättsfall där lagändringen skulle komma till pass nämns ett nyligt mordförsök i den invandrarkriminella gängmiljön i Malmö tingsrätt där vittnen och målsägande (brottsoffer) återgav en helt annan historia i rättssalen än den man gett polisen i samband med brottet. En 25-årig man som skjutits med sex skott i Ronneby förra året hade på rättegångsdagen plötsligt glömt allting om händelsen, bland annat det han under polisutredningen berättat om den konflikt som föranlett uppgörelsen mellan hans eget och ett rivaliserade kriminellt gäng i Malmö.

“Glömska” numera vanligt i domstolen
Chefsåklagare Pär Andersson säger i ett uttalande till SVT att detta numera snarare är regel än undantag i brottmål som relaterar till den grova organiserade invandrarbrottsligheten och något han själv som åklagare råkat ut för åtskilliga gånger.

– Det är många gånger ganska vanligt i grövre brottmål, där man kanske har utsatts för påtryckningar under resans gång, eller man har till exempel gjort upp på ett annat sätt utanför vårt system. Då vill man inte medverka längre.

Andersson ser försiktigt positivt på regeringens förslag och tycker att det kan vara värt att pröva en ordning där brottsoffer och vittnen inte behöver inställa sig i domstolen. Han understryker dock att det ställer höga krav på att polisen gjort ett ordentligt utredningsarbete som kan användas under rättegången. Så är det tyvärr inte idag, hävdar Andersson och säger att det är väldigt skiftande kvalitet på de uppgifter som kommer från polisen.

Försvarsadvokaterna kritiska
Från advokatkårens sida är man kritisk till förslaget. Man anser att de grovt kriminellas försvarsadvokater måste ha fortsatt möjlighet att utmana vittnen och brottsoffer, annars hotas rättssäkerheten.

– Normalt i en utredning är det polisen som sitter på ett kraftigt informationsövertag. Allt material som är känt av åklagare och polis måste tillställas försvaret för att vi ska kunna ställa relevanta och vettiga frågor. Annars kommer det att vara högst rättsosäkert, säger försvarsadvokat Lars Kruse i ett uttalande till SVT.

Stora pengar inblandade
Det handlar också om stora pengar – en försvarare i ett mål där den misstänkta gärningspersonen är åtalad för grova gängkriminella brott innebär ofta ett arvode på en miljon kronor eller mer som bestås av skattebetalarna. En advokat som profilerat sig som tuff i rättssalen vad gäller att pressa och misstänkliggöra brottsoffer och vittnen kan få ett stort antal sådana försvarsuppdrag eftersom de gängkriminella har rätt att fritt välja juridiskt ombud.

Möjligheten att påverka sina uppdrag och inkomster minskar avsevärt om man som advokat inte längre kan sälja sina tjänster med dessa personliga kvaliteter. Den möjligheten skulle försvinna om försvarsadvokater inte längre gavs tillfälle att direkt konfrontera vittnen och brottsoffer under rättegången.

Grova brottslingar går fria
Chefsåklagare Pär Andersson bemöter kritiken från advokatsamfundet med att det verkliga hotet mot rättssäkerheten är det som sker idag, där vittnen och brottsoffer inte vågar berätta sanningen i rättssalen och grovt kriminella som satt övergrepp i rättssak i system undgår straff.