– Väl fungerande tolkning är viktigt för att korta de nyanländas väg till etablering. Det handlar om att säkerställa att kontakten med svenska myndigheter fungerar smidigt och rättssäkert, men även om att nyanländas kompetens ska kunna tas tillvara effektivt, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.
Enligt regeringen finns en obalans mellan samhällets efterfrågan på tolktjänster och tillgången på tolkar, vilket bland annat kan leda till långa handläggningstider och att risk uppstår för felaktiga översättningar.
Trots minskningen av inflödet av migranter kvarstår behovet av tolktjänster såväl på kort som lång sikt.
– Tolkpaketet tar ett samlat grepp om tolkförsörjningen. På kort sikt handlar det om att effektivisera tolkanvändningen på de myndigheterna som använder flest tolktjänster samt om att bygga ut antalet utbildningsplatser. På längre sikt handlar det om att se över hur tolksituationen behöver förändras för att fungera bättre, till exempel vad gäller utbildningsvägar, auktorisation och tillsyn, säger Anna Ekström.
Paketet består av fyra beståndsdelar:
1. Tolkutbildningen vid Stockholms universitet byggs ut. Regeringen föreslår 4,2 miljoner kronor till tolk- och tolklärarutbildningen för 2018, 7,2 miljoner kronor för 2019 och 9,6 miljoner kronor årligen från och med 2020. Förslaget är en del av budgetpropositionen för 2018.
2. Myndigheten för yrkeshögskolan får i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med en utbildning till kontakttolk inom yrkeshögskolan. Försöksverksamheten omfattar totalt cirka 160 utbildningsplatser och de första utbildningarna ska starta i januari 2019. Uppdraget beslutades 14 september 2017.
3. Regeringen ger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att se över hur tolkanvändningen kan effektiviseras. Myndigheterna ska bland annat undersöka om flerspråkiga medarbetare kan användas som komplement till upphandlade tolktjänster.
4. En ny utredning, Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster, ska ta ett samlat grepp om tolkförsörjningen på längre sikt. Utredningen ska bland annat kartlägga kvalifikationer hos dagens tolkar, föreslå tydliga utbildningsvägar, analysera behovet av tillsyn och lämna förslag på hur en eventuell tillsyn kan utformas. I uppdraget ingår också att analysera hur dagens auktorisation och kompetensbedömning fungerar och föreslå åtgärder för hur detta kan förbättras. Gunnar Holmgren, landshövding i Västernorrland, utses till särskild utredare och uppdraget ska redovisas senast 12 december 2018.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.