➤ Regeringen lånar nu ytterligare från Sverigedemokraternas politiska arsenal i ett försök att återta kontrollen över de delar av den asylrelaterade och illegala invandringen till Sverige som man tappat greppet om. Bland annat ska antalet förvarsplatser för illegala kraftigt byggas ut och fler fingeravtryck tas vid inre utlänningskontroller.

Efter systemkollapsen i asylmottagningen hösten 2015 drog Socialdemokraterna i den invandringsbroms som Sverigedemokraterna formulerade i en kontroversiell valfilm 2010. De skärpta gränskontrollerna drevs igenom trots tårar från regeringskollegorna i Miljöpartiet, som tidigare under såväl denna som den förra borgerliga regeringen vant sig vid att få sin invandringspolitiska vilja vilja igenom.

Även efter de genomförda åtstramningarna ligger Sverige emellertid fortsatt i topp i Europa i asylrelaterad invandring. Bara de senaste fyra åren har så många som 300.000 asylsökande kommit till Sverige och framtidsprognoserna ser inte mycket bättre ut.

Nyligen kom finansminister Magdalena Andersson med ett utspel som av många uppfattats som direkt kalkerat från SD där hon slog fast att Sverige har en betydligt större asylrelaterad invandring än vad landet mäktar med och att vi haft detta under lång tid innan systemkollapsen 2015. Hon riktade därför en uppmaning till alla migranter att välja något annat land än Sverige.

Regeringen har tidigare aviserat att man bedömer att hälften av de som söker sig till Sverige saknar asylskäl och kommer att få avslag på sina asylansökningar. Under 2016 och 2017 har cirka 46.000 avslag meddelats. Det kan tyckas mycket men är långt under hälften av bara de drygt 160.000 asylsökare som anlände asylkrisåret 2015. Många ärenden härrör dessutom från tiden före systemkollapsen.

Under 2018 tror sig Migrationsverket kunna hinna med att meddela ytterligare 28.000 avslag. Även om den målsättningen infrias kommer man fotfarande att ligga efter i handläggningarna samtidigt som stora volymer nya asylsökningar fylls på i andra änden. Till detta kommer ett mycket stort antal anhörigärenden med asylsökare som anknytningspersoner.

Ett ännu större problem är emellertid att en försvinnande liten andel av de som får avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. I stället går man under jorden som illegal invandrare eller så kallad “papperslös”, en tillvaro som underlättas dels av att det under många år har byggts upp underjordiska nätverk och skuggsamhällen men också av politiska beslut som ger illegala invandrare tillgång till offentligfinansierad välfärd, skola och i vissa fall även ekonomiska bidrag samt det faktum att det i princip är straffbefriat att hjälpa en illegal migrant att hålla sig undan rättvisan, något som många av migranternas landsmän men också svenska aktivister ägnar sig åt, såväl enskilt som i organiserad form.

I andra fall, där personen inte är försvunnen, visar det sig av andra skäl vara svårt eller helt omöjligt att av- eller utvisa – personen har en oklar identitet och nationalitet, ursprungslandet vill inte ha tillbaka personen osv. Av- och utvisningar kan också bli extremt dyra, det kan handla om hundratusentals, i vissa fall miljontals kronor för en enda person för ett verkställande med tvång där personen inte frivilligt lämnat Sverige.

En underbemannad och redan överbelastad polis får idag varje månad hundratals nya ut- och avvisningsärenden från Migrationsverket att verkställa. I det stora flertalet av dessa fall åtgår omfattande polisresurser bara för att söka rätt på personen ifråga och i de flesta fall är dessa insatser förgäves – personen hittas inte. Andelen av dessa ärenden som utmynnar i en verkställd ut- eller avvisning är mycket liten.

För närvarande har polisen fler än 17.000 ärenden på sitt bord, de flesta sådana där migranten har gått under jorden. Och varje månad tillkommer alltså flera hundra nya ärenden. Under 2018 förväntas Migrationsverket fatta fler avslagsbeslut än tidigare, vilket i så fall kommer att öka belastningen på polisen ytterligare.

Denna aviserade ökning står dock i kontrast till att beviljandegraden för asylansökningar inte har minskat utan tvärtom kraftigt ökat på senare år. Ett avslag blir dessutom mer en formalitet så länge den som får nej inte kan förmås att lämna landet, vare sig frivilligt eller med tvångsåtgärder.

Redan tidigare har avsiktsförklaringar och direktiv till myndigheter gått ut från regeringen om att utöka de inre utlänningskontrollerna i syfte att hitta illegala invandrare och för att verkställa fler ut- och avvisningar. Nu kommer nya och delvis skärpta order från regeringen i ett försök att återta den kontroll över migrationen som man förlorat.

Det stundar valår och regeringen är medveten om att invandringspolitiken numera har en tätplacering bland de politikområden som som avgör vilket parti väljarna lägger sin röst på. Socialdemokraterna har nu inte heller bara konkurrens från Sverigedemokraterna, utan också från Moderaterna som, åtminstone retoriskt, gjort upp med epoken Reinfeldt och Alliansens migrationsuppgörelse med Miljöpartiet.

Migrationsminister Heléne Fritzon (S) har författat ett regleringsbrev till Migrationsverket i vilket hon ger myndigheten i uppdrag att under innevarande år kraftigt öka antalet förvarsplatser där migranter som befaras gå under jord vid ett asylavslag kan låsas in inför det Fritzon kallar “verkställande av avlägsnandebeslut med tvång”. Direktivet gäller Migrationsverkets förvar Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle.

Redan för drygt två år sedan byggdes dessa ut med ett hundratal nya platser till nuvarande 357 platser. Regeringen avsätter nu ett antal skattemiljoner för byggande av ytterligare drygt tvåhundra platser till totalt runt 560 förvarsplatser.

560 förvarsplatser räcker emellertid inte långt om regeringen har som målsättning att verkligen förhindra att asylsökande med avslag går under jorden och tillse att dessa lämnar landet i enlighet med stiftade lagar, migrationsbeslut och migrationsdomstolsdomar. Bara bland de drygt 160.000 asylmigranter som anlände till Sverige kollapsåret 2015 har och väntas flera tiotusentals ha avvikit/komma att avvika.

Regeringen aviserar också lagskärpningar som syftar till att ge polisen utökade verktyg att handskas med den omfattande och växande illegala invandringen. Under våren får polisen utökat lagstöd för att göra razzior på företag – ofta drivna av andra invandrare – där illegala invandrare misstänks arbeta svart. Fenomenet utgör idag ett stort samhällsproblem ur flera aspekter. Dels utnyttjas de illegala som underbetald arbetskraft och dels konkurreras hederliga företag ut.

Även andra lagändringar är att vänta, baserade på förslag från chefsrådmannen Richard Ljungqvist i dennes utredning om ett “effektivare återvändande”. Dessa handlar bland annat om att få kontroll över det utbredda missbruket av falska och stulna pass och ID-handlingar.

En omfattande svart marknad har etablerats där tidigare migranter säljer sina pass till människosmugglare eller utlänningar och sedan anmäler dem som stulna eller borttappade. Det finns fall där en och samma person kvitterat ut nya pass ett stort antal gånger under kort tid. Begränsningar av hur många pass som kan erhållas under en viss tid har på grund av detta införts.

Polisen och kustbevakningen föreslås nu också få rätt att beslagta en persons dokument vid inre utlänningskontroller om man har anledning att misstänka att handlingarna är falska eller stulna. Den möjligheten har man tidigare inte haft.

Polisen och Migrationsverket ska också få rätt att registrera fler migranter med fingeravtryck och foto, även minderåriga, i de fall deras identiteter inte går att styrka. Cirka nio av tio personer som söker asyl i Sverige kan inte uppvisa några ID-handlingar.