I veckan aviserade Riksbanken att man höjer styrräntan igen, och fler höjningar är att vänta inom kort. Räntehöjningarna kan bli svåra ekonomiska smällar för landets bostadsrättsföreningar och i sin tur bostadsrättsinnehavarna.

Det var i torsdags som Riksbanken höjde styrräntan med 0,75 procentenheter upp till 2,5 procent, vilket är den högsta nivån på 14 år. Och så tidigt som i början av nästa år väntas ännu en höjning att genomföras. När Riksbanken för ett par månader sen höjde styrräntan med en procentenhet var det den största höjningen på nästan tre decennier.

– För att värna inflationsmålet höjer vi räntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Det mest troliga är att räntan behöver höjas ytterligare i början av nästa år för att stanna någonstans nära 3 procent de kommande åren. Men det råder mycket stor osäkerhet kring inflationsutvecklingen, och räntebanan är en prognos och inte ett löfte, säger riksbankschef Stefan Ingves.

LÄS ÄVEN: Riksbanken höjer styrräntan

Sedan hösten 2021 har både bundna och rörliga räntor mer än trefaldigats, och en ytterligare höjd styrränta kan bli en tung börd för högt skuldsatta bostadsrättsföreningar då lånen ska läggas om.

Enligt beräkningar som kreditupplysningsföretaget UC gjort bland drygt 17 000 av landets bostadsrättsföreningar med över en miljon lägenheter, skulle en ränteökning med två procentenheter innebära att 71 procent av hushållen får räkna höjda avgifter på mellan fem och 20 procent. För var tjugonde hushåll blir avgiftshöjningen åtminstone 40 procent.

Med en ränteökning på tre procentenheter får 46 procent av hushållen höjd avgifter på 15–40 procent och minst 40 procents avgiftshöjning gäller då för tolv procent av hushållen.

Unga föreningar värst drabbade

Hushåll i unga föreningar som byggts 2018 eller senare påverkas i långt högre grad av avgiftshöjningar på minst 40 procent – bland hushåll som bor i yngre föreningar får 73 procent räkna med höjda avgifter på denna nivå.

– UC har stress-testat avgiftshöjningar i Sveriges bostadsrättsföreningars utifrån ökad ränta och inflation. Vi visar hur många hushåll som kommer att påverkas och hur det kan skilja sig beroende på skuldsättningen i föreningen. Ungefär hälften av alla svenska hushåll som bor i en bostadsrättslägenhet har en förening med en relativt låg skuldsättning. Den andra hälften, drygt en halv miljon hushåll, bor i föreningar med medelhög till mycket hög skuldsättning. Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

LÄS ÄVEN: Sverige på väg mot en värre krasch än på 90-talet

Den genomsnittliga skuldsättningen i bostadsrättsföreningar i Sverige är 6,2 tkr/kvm räknat per lägenhet. Medianvärdet på skuldsättningen ligger på 4,7 tkr/kvm räknat per lägenhet, vilket innebär att hälften av alla hushåll har en skuldsättning i sin förening som överstiger detta värde.