Det nya rymdteleskopet James Webb är utformat för att kunna se galaxer längre bort där det ljus som når oss är utsänt tidigare än vad vi hittills kunna iaktta och närmare tidpunkten för en tänkt “big bang”. Astronomerna hade trott att de skulle få se små, nybildade primitiva galaxer med mycket krockar sinsemellan. Men så är till astronomernas förvåning inte fallet.

Galaxerna vid denna tid verkar se ut ungefär som idag vilket indikerar ett mycket äldre universum än big bang-modellens 13,8 miljarder år. Möjligen kan dessa observationer ge ett uppsving för den svenska nobelpristagaren Hannes Alfvéns teori om att fysiska lagar som är applicerbara på elektriskt laddade “plasman” format den kosmologiska utvecklingen.

För några månader sedan började det nya rymdteleskopet James Webb att skicka bilder till jorden. Teleskopet har högre upplösning och kan se mer rödskiftat och svagare ljus från galaxer längre bort som är utsänt vid en tidigare tidpunkt än föregångaren Hubble kunnat. Forskningschef för det nya rymdteleskopet är John Mather som fick Nobelpriset 2007 för sin forskning om den kosmiska bakgrundsstrålningen.

Ville se de första galaxerna bildas

På Nasas hemsida förklarade John Mather att huvudsyftet med det nya rymdteleskopet är att kunna observera universum kort efter big bang för att ta reda på hur och när de första stjärnorna och galaxerna bildades. Nasa skriver att enligt den modell de arbetar efter så var universum mycket annorlunda kort efter att “big bang” ägde rum. Det var enligt Nasa “en mycket mörk plats, utan stjärnor och galaxer” fram till några hundra miljoner år efter att “big bang” ägde rum för 13.8 miljarder år sedan för att sedan över tid utvecklas till det system av stjärnor och galaxer vi har idag.

Problemet – universum ser likadant ut

Många astronomer tycks vara förvånade över de bilder som James Webb levererat. Inte för att nya konstiga oväntade fenomen upptäckts utan för att universum längre tillbaka i tiden närmare en tänkt big bang som man observerar med James Webb ser ut ungefär som det gör idag. Det finns betydligt fler galaxer än man förväntat sig och många av galaxerna ser gamla snarare än nybildade ut. Dessutom ser man inte några direkta spår av att det skulle vara mer kollisioner mellan galaxer än vad som är fallet om man observerar mer, i tid och rum, närliggande galaxer.

Andelen normala galaxer tio gånger för stort

I en uppmärksammad artikel på “preprintarkivet” Arxiv noterar forskarna att andelen galaxer av disk/spiraltyp är 10 gånger fler än de förväntat sig utifrån tidigare resultat från Hubble. Forskarna hade trott att dessa tidiga galaxer skulle vara mer oordnade för att först senare under sin utveckling bli “diskgalaxer”. Den större populärvetenskapliga tidningen Scientific American uppmärksammade nyligen att universum utifrån James Webbs bilder ser så moget ut kort efter den tänkta “big bang-händelsen”. Andra tidningar har sett sig tvungna att gå ut och ta avstånd från “big bang-förnekare” som bland annat gjort youtube-filmer om James Webb och big bang. Dessa tidningar förklarar att de anser att de många gamla välutvecklade galaxer som påträffats av James Webb ändå på något sätt kan vara förenliga med big bang-modellen.

Tusentals gånger för många galaxer

I en artikel på Arxiv som kommer publiceras i den erkända tidskriften Nature inom kort slår forskarna fast att man hittat många gånger fler galaxer än förväntat med ett rödskift (z) högre än 10. Enligt uppgift upp emot 100 000 gånger fler. Enligt den gängse tolkningen av rödskiftet som bigbangforskare brukar använda så ökar rödskiftet hyfsat linjärt med avståndet för objekt nära oss men ökar sedan snabbt med avståndet så att oavsett hur rödskiftade objekt man hittar i rymden så kan de enligt beräkningsmodellen inte ha sänt ut sitt ljus för mer än 13.72 miljarder år sedan. Ett rödskift på 10 motsvarar betyder enligt modellen att ljuset sändes ut för drygt 13,2 miljarder år sedan, knappt 600 miljoner år efter det tänkta bigbangeventet.

Hannes Alfvéns plasmakosmologi

Den svenska nobelpristagaren Hannes Alfvén publicerade 1950 sin så kallade “plasmakosmologiska modell” för universums utveckling. Plasmaforskaren Alfvén menade att om man startar med ett universum fyllt av en tunn gas av plasma bestående av fria elektroner och protoner, som vi vet att stora delar av universum är fyllt av idag, så kommer de elektriska och magnetiska fält som alstras av dessa laddningar i rörelse över tid förflytta materialet och skapa formationer som påminner om de galaxer och galaxkluster som vi ser idag. Alfvén menade att detta kan man göra bara genom att använda sig av de elektromagnetiska teorier som färdigställdes av James Clerk Maxwell redan på 1800-talet.

En nutida arvtagare till Alfvéns plasmakosmologiska utvecklingsteori är den kända big bang-förnekaren Eric Lerner. Han har nu fått lite mer uppmärksamhet efter att James Webbs observationer förmått människor att titta på alternativa utvecklingsmodeller till big bang-modellen. Lerner publicerade nyligen en uppmärksammad artikel med sin syn hur James Webbs observationer ska tolkas. En kort film med en introduktion till Alfvéns plasmakosmologi finns här. James Webbs officiella bildgalleri återfinns här.