Några av 2017 års mest spännande vetenskapliga genombrott

➤ Samhällsnytt sammanfattar några av 2017 års mest spännande vetenskapliga genombrott!

CRISPR förändrar ett mänskligt embryo

CRISPR är ett verktyg för att förändra generna och sägs redan revolutionera vetenskap och medicin. Under flera år har CRISPR använts för genmanipulation utan att ha gjort större väsen av sig men under 2017 kom första fallet när CRISPR användes på ett mänskligt embryo.

Projektet gick ut på att förändra generna för att fixa en genetisk defekt som skapar allvarliga hjärtproblem. Liknande forskning har gjorts i Kina men till priset av icke-viabla embryon. Det återstår legala och regulatoriska hinder, liksom de etiska aspekterna av att förändra mänskliga embryon, men denna forskning bevisar i vilket fall dess potential.

Lamm hölls vid liv i biopåsar

Den kanske underligaste biotech-berättelsen under året: biopåsar för lamm. Experimentet utfördes av läkare vid Children’s Hospital of Philadelphia, som tog för tidigt födda lamm och placerade dem i vätskefyllda plastpåsar designade för att efterlikna miljön i livmodern.

Resultaten visade att dessa “akut tidigtfödda” lamm kunde hållas vid liv i upp till sex veckor. Forskarna hoppas kunna utföra prekliniska djurtester innan de potentiellt sett kan utveckla liknande biopåsar för människor.

Bionisk hud ett steg närmare cyborgism

Som Samhällsnytt rapporterat om tidigare gav året oss en rad olika 3D-printar-genombrott. Ett av dem var bioprinters som kan producera mänsklig hud.

I korta loppet används detta för att testa olika nya preparat men i långa loppet hoppas forskare att bioprintern kan producera hudtransplantat för brännskadeoffer eller hudproblem.

SpaceX Rocket Re-launch

Vi har även skrivit om SpaceX och ett år fyllt av framgångare. I mars lyckades företaget en återuppskjutning och en återlandning av en begagnad raket, vilket gjorde det till den första lyckade återflygningen av en raket ämnat för att komma upp i omloppsbana.

Nya tillskott av beboeliga exoplaneter

När NASA sa till världen att de hade spännande nyheter om exoplaneter i februari förväntade sig få att de skulle presentera tre nya i ett närliggande solsystem. Det var runt den ultra-svala dvärgstjärnan Trappist-1 där de tre potentiellt beboeliga planeterna hittades, tillsammans med fyra andra utanför den beboeliga zonen.

NASA publicerade också en 360-grader virtual reality film av hur det skulle kunna se ut om man står på ytan av en av dessa planeter.

Neutronstjärnor skakade om rumtiden

Albert Einsteins länge eftersökte gravitationsvågor bekräftades redan 2016 men det var först i augusti 2017 som forskare bekräftade kollisionen av två avlägsna neutronstjärnor som skapade en massiv explosion som bokstavligen skakade om det som Einstein kallade rumtiden.

Händelsen gjorde att gravitationsvågor blev det mest omtalade vetenskapliga ämnet och kallades det största vetenskapliga genombrottet under året av tidningen Science.

AlphaGo bättre än någonsin

När Googles program AlphaGo besegrade en av världens bästa Go-spelare 2016 var till och med AI-experter förvånande. De trodde det skulle ta AI minst ett årtioende till för att åstadkomma den bedriften.

Men i oktober, några månader efter att AlphaGo gick “i pension”, kom en ny och bättre version, Alpha Go Zero. Till skillnad från Alpha Zero så hade Alpha Go “studerat” massor av mänskliga matcher. Zero hade ingen förhandsinformation förutom reglerna för spelet och skapade sin egen kunskap. Efter bara tre dagar av att ha spelat mot sig själv lyckades zero besegra sin föregångare med 100-0.

Människor kanske kom från Europa, inte Afrika

Några fynd under 2017 utmanar det etablerade teorin att människor kom från Afrika. Ett internationella forskarlag analyserade fossiler (bilden) av den mänskliga släktingen Graecopithecus freybergi från Grekland och Bulgarien och daterade dem att vara runt 7,1 – 7,2 miljoner år gamla, vilket gör det möjligt att människans ursprung är i östra delen av medelhavet.

Senare under året upptäckts ett fotavtryck som daterades till 5.7 miljoner år sedan, vilket stödjer teorin att våra föregångare redan levde i Europa vid den tiden. De äldsta fossilen som hittats i Afrika dateras till 4,4 miljoner år sedan.