Kopruttar oroar klimatforskare eftersom metangas räknas som en så kallad växthusgas. Men samtidigt som kopruttarna uppges långsamt döda planeten visar ny forskning att kornas matsmältning kan rädda oss från ett annat hot – plastkrisen.

Enligt forskning som publicerades i fredags i tidskriften Frontiers in Bioengineering and Biotechnology, kan mikrober som bryter ner mat i kornas tarmsystem vara till hjälp för att lösa de omfattande problem som skapats av kasserade plastprodukter världen över.

Plast är notoriskt svårt att bryta ner, men forskare i Österrike har funnit att bakterier från våmen i kor, ett av de fyra facken i deras magar, kan smälta vissa typer av materialet, vilket skulle innebära ett hållbart sätt att minska plastavfallet.

Forskarna misstänkte att bakterierna skulle kunna vara användbara eftersom kornas diet redan innehåller naturliga växtpolyestrar, cellulosan i gräset de äter.

LÄS ÄVEN: TOTALFIASKO: Plastpåseskatten drog in mindre än 10% av det planerade

Slaktavfall blir en tillgång

– Ett omfattande mikrobiell kultur lever i våmen och ansvarar för matsmältningen hos djuren, så vi misstänkte att vissa biologiska aktiviteter också skulle kunna användas för polyesterhydrolys, säger Doris Ribitsch, som är medförfattare till studien och arbetar vid University of Natural Resources and Life Sciences i Wien.

Vad det innebär är att eftersom dessa mikroorganismer redan kan bryta ner liknande material, gissade forskarna att de även skulle kunna bryta ner plast.

Ribitsch och hennes kolleger tog kontakt med ett slakteri för att få vätskeprover ur våmen på några kor. De inkuberade sedan vätskan med tre olika typer av plast för att se vad som skulle hända.

LÄS ÄVEN: Ny teknik: Bakterier kan rensa haven från plastföroreningar

Lyckades bryta ner samtliga testade plaster

Det visade sig att våmen och dess arsenal av bakterier var mycket bra på att bryta ner plast. I en pressrelease skriver forskarna att: ”Våmproverna lyckades bryta ned samtliga testade polyestrar”. De upptäckte även att pulveriserad plast gick snabbare att bryta ner än solid plastfilm.

Jämfört med liknande forskning som har gjorts för att undersöka enstaka mikroorganismers effekt vid nedbrytning av plast, fann Ribitsch och hennes kollegor att våmvätskan var mer effektiv. Detta antas indikera att den mikrobiella kulturen i våmen kan ha en synergistisk fördel, det vill säga att kombinationen av enzymer snarare än någon enskild enzym, är vad som gör skillnaden.

Forskarna skriver i rapporten att “framtida studier bör syfta till identifiering och odling av mikrober och enzymer som kan bryta ner plast”.

– Vad detta visar är att mekanismen för nedbrytning av plast är mer vanligare förekommande än vad vi hittills trott, säger Sebastien Farnaud, professor i bioinnovation vid Coventry University, till Inverse.

LÄS ÄVEN: Larver ska revolutionera plaståtervinningen

“Lätt att föreställa sig uppskalning”

Forskarnas arbete har utförts i laboratorium i liten skala men Ribitsch är positiv och uppger att det inte bör vara några större problem att få samma resultat med större volymer. Här kommer även det positiva med storskalig köttproduktion in.

– Tack vare den stora mängden våm som ackumuleras varje dag i slakterier, är det lätt att föreställa sig uppskalning, säger hon.

Våmen kan således vara ett biologiskt hållbart och samtidigt effektivt sätt att bryta ner plast på ett sätt som inte ökar växthusgaserna, vilket förbränning gör.

Enligt Farnaud är det dock inte brist på kunskap eller teknik som är det största problemet med att genomföra miljövänlig mikrobiell återvinning i större skala. Utmaningen ligger i en annan faktor, bristen på investeringar i miljöåtervinning.

– Huvudfrågan är inte teknisk utan ekonomisk. Det finns inga pengar i att återvinna plast, så det är mycket svårt att hitta investerare villiga att satsa på dessa tekniker, säger han.