➤ KRÖNIKA Först uppmärksammades Leila Ali Elmis personvalskampanj där hon som helt okänd MP:are kryssades in i Sveriges riksdag efter en personvalskampanj riktad mot hennes landsmän – somalier. Men det är inte den enda klanröstning som skett. Ett annat exempel är Jamal El Haj som kryssats in i riksdagen för Socialdemokraterna genom att bland annat utlova fler och lättare moskébyggen och att försvara niqab.

Hur många invandrare runt om i Sverige som låtit sin “klan” eller sina landsmän kryssa in dem i olika politiska församlingar vet nog ingen vid det här laget. 2010-2014 var det en viss Abdirisak Waberi, känd shariaförespråkare, som kom in på Moderaternas lista. Syrianer har gjort liknande inom Kristdemokraterna.

Jamal El Haj kom in som ersättare i riksdagen redan förra mandatperioden för en annan socialdemokratisk riksdagsledamot, Leif Jakobsson.

I årets val fick El Haj nästan 6 procent av rösterna i riksdagsvalet i Malmö kommun och blev därmed personvald.

Här syns El Haj stå och utlova lättare moskébyggen och försvara niqab:

En somalisk kvinna i Göteborg. En arabisk man i Malmö. Båda verkar ha kampanjat gentemot och för sina landsmän. Båda blev personkryssade. Hur många fler där ute i vårt land har satts på viktiga politiska poster av de som invandrat till Sverige?

Efter fyra år av fortsatt massinvandring lär fenomenet i alla fall inte ha minskat.

Mångfacetterade problem med invandring
Debatten i Sverige har under många många år präglats att invandringen skönmålats: de ekonomiska aspekterna förskönades, kriminaliteten förnekades och den kulturella aspekten ignorerades. Idag är det allt färre som håller fast vid de ohållbara osanningarna.

Men det finns såklart ytterligare problem. Ett av de stora är det ovan nämnda.

I ett samhälle med stor invandring från kulturellt avlägsna länder och misslyckad integration får man obönhörligen ett klansamhälle. Den demografiska utvecklingen ger de olika invandrargrupperna möjlighet att som en enhet rösta fram sina landsmän som givetvis driver frågor som har väldigt lite med Sverige att göra och väldigt mycket med deras kultur, sedvänjor och föreställningar att göra.

Resultatet blir som väntat: allt fler personer som inte på något avgörande sätt är eller betraktar sig som svenskar sätts att bestämma över svenskar. På lång, men ibland även kort, sikt får detta givetvis stor påverkan på Sverige som land.

Osvensk mentalitet förvaltar Sverige i allt högre grad
Det handlar inte bara om hur icke-svenskar sätts som politiker. Problemet gestaltas även när sådana personer sätts som tjänstemän i offentliga förvaltningar och myndigheter. Vi kan bara titta på korruptionsskandalen på Migrationsverket för att se hur det kan gå eller för den delen på Arlanda som Samhällsnytt avslöjade där det förvisso är ett privat bolag men som hanterar känsliga och offentliga inrättningar.

Läs mer: Otryggt på Arlanda: egna personalen kallar kollegor ”svennehora”

Vad som händer är helt enkelt att dessa personer med sina prioriteringar, värderingar och allt vad det för med sig kommer att värdera och ta osvenska beslut över det svenska samhället.

Exakt hur det gestaltas varierar såklart från fall till fall men ett ärende som skulle bedömas på ett sätt av någon med svensk kultur och mentalitet kanske inte betraktas som så viktigt för någon från exempelvis Somalia.

Resultatet blir en gradvis förändring av svensk myndighetstradition, förvaltarmentalitet och i grunden det svenska samhället.

Eskalerande situation
I takt med den stora demografiska förändringen av Sverige som nu pågår, koncentrationen av invandrarna till vissa platser och inte minst vetskapen att klanröstning fungerar, som nu alltså uppmärksammats stort för första gången i gammelmedia, kommer klanröstning att eskalera.

Tyvärr är det denna demografiska utveckling svenskarna valt, så även i årets val, där 83 procent fortfarande valde samma herrar som försatt dem i denna situation. Som man bäddar får man ligga, antar jag.

Det långsiktiga problemet är tyvärr att svenskarna en vacker dag inte längre på ett demokratiskt sätt kan ändra utvecklingen – då är demografin nämligen sådan att det inte spelar någon större roll vad svenskarna röstar på för då är det andra herrar som tagit över huset.