Tre seniorboenden i Ludvika sparar in på maten för de äldre. De ansvariga tjänstemännen skyller på skenande kostnader för så kallade LVU-omhändertaganden.
– De kostar X antal tusenlappar per dygn, säger kommundirektör Maria Skoglund till Samnytt.
Milan, Lingongården och Ängsgården är tre så kallade seniorboenden i Ludvika. På de tre boendena bor äldre som är förhållandevis friska och i stort kan klara sig själva i egna lägenheter.
I anslutning till de tre boendena finns även restauranger där de boende kan köpa och äta mat tillsammans med andra äldre. För många ett viktigt socialt inslag.
Sammanlagt mellan 80 och 90 seniorer använder den möjligheten på något av de tre boendena.
Besparingar
Men förra veckan beslutade kommunen att spara in på denna service. Åtminstone delvis. Från och med oktober tas lunchserveringarna bort under helgerna på samtliga boenden, och på Ängsgården försvinner även middagarna. Ett beslut som inte alla är nöjda med.
– Det har inte varit jättemånga reaktioner, men det har såklart ringt några, berättar verksamhetschef Lisa Eriksson för Samnytt.
Verksamhetschefen passar på att flera gånger betona att den indragna matserveringen inte ska blandas ihop med den som erbjuds på grupp- eller serviceboenden.
– Det här är inga särskilda boenden med heldygnsomsorg, säger hon till Samnytt.
– Det här är öppna restauranger. Det är en ren service som vi har till våra medborgare. De bor i sina egna lägenheter, men de har möjlighet att gå och köpa lunch måndag till fredag.
Det finns flera anledningar till att lunchserveringen försvinner på helgerna.
– Vi behöver kockarna framförallt på våra boenden med heldygnsomsorg, berättar Eriksson.
Sparar 800 000 kronor
Men den främsta anledningen till neddragningen är ekonomisk. Även om de äldre betalar för maten ur egen ficka, så går matverksamheten inte runt ekonomiskt.
– Ser man till helheten så är det en förlustverksamhet. Den kostar mer än den ger i intäkter, säger Lisa Eriksson.
Den indragna lunch- och middagsserveringen beräknas innebära förlorade intäkter på omkring 300 000, men besparingar på hela 1,1 miljoner kronor.
– Vi räknar med en besparing. Det är ungefär 800 000 på helår vi räknar med, säger Lisa Eriksson.
Utöver det räknar kommunen med möjliga merkostnader från äldre som på grund av den indragna servicen behöver hjälp med att få mat på annat sätt.
– Det är svårt att säga exakt om det är fler som behöver hjälp. Vi har inte räknat på någon siffra. Men är det någon som behöver hjälp, så kommer de att få det, säger Eriksson.
Så då finns det risk att besparingen blir en förlustaffär för kommunen?
– Nej, det tror vi inte. De som har hjälp idag får fortsatt hjälp. De flesta är pigga och går till restaurangen för den sociala biten.
Dålig ekonomi
Att det behöver sparas pengar på maten till de äldre beror på kommunens dåliga ekonomi.
– Det ser inte så ljust ut, säger kommundirektör Maria Skoglund till Samnytt apropå det ekonomiska läget.
– I prognosen är det flertalet miljoner i underskott.
Stigande räntor, inflation och ökande kostnader för livsmedel gör att kommunens verksamheter blir allt dyrare. Och då måste det sparas. Överallt.
– Vi har ett uppdrag nu när vi drar ned på konsulter. Vi har inköpsstopp och anställningsstopp, och vi ska minska vår personalvolym med 1,5 procent. Så det är en hel del åtgärder för att bromsa in det här, berättar kommundirektören.
Maria Skoglund utgår ifrån den senaste prognosen från april, och berättar att ekonomerna håller på att arbeta med en ny reviderad version.
Stigande utgifter
Ekonomichefen Åsa Grans är en av dem som arbetar med den nya ekonomiska prognosen.
– Vi har haft en period med minskande skatteintäkter. Sedan har vi fått mindre i inkomstutjämningen i år. Det beror på att vi har haft en befolkningsprognos som inte nått upp till budget, förklarar hon för Samnytt.
Inkomstutjämningen är det statliga stöd kommunen räknat med. Eftersom befolkningen var lägre än väntat i november förra året, så fick kommunen mindre pengar i år än den budgeterat med.
– Sedan har vi utmaningar när det gäller kostnadsökningar, både när det gäller ekonomiskt bistånd och placering av ungdomar, konstaterar Grans.
Sammantaget en ansträngd ekonomi, alltså.
Dyra LVU-placeringar
Detta med “placering av ungdomar” är något som även kommundirektören vittnar om.
– Vissa placeringar som socialtjänsten och vård- och omsorgen gör är lagstyrda. Där har vi sett att det ökat, säger Maria Skoglund.
Vad betyder det rent konkret?
– Rent krasst betyder det att vi har en tvångslagstiftning inom exempelvis LVU. Om barn uppfyller kriterierna i den lagen, då kan vi inte säga att vi inte kan placera barn enligt LVU.
Kommunen måste under vissa omständigheter placera barn- och ungdomar på HVB- och SiS-boenden, eller i familjehem.
– De kostar X antal tusenlappar per dygn, upplyser Skoglund.
Viktigt meddelande
Innan du scrollar vidare och läser vår journalistik gratis har vi ett viktigt meddelande
Samnytt har på grund av minskade intäkter tvingats skära ned på verksamheten och står även inför flera rättsprocesser mot vänsteraktivister. Samnytt har inget statligt stöd och ytterst begränsade reklamintäkter. Vi är helt beroende av våra läsares stöd. Om du vill att vi ska fortsätta existera som tidning ber vi om din hjälp.
Ägna en minut åt att bli prenumerant! Klicka HÄR för att välja prenumerationsnivå eller swisha valfritt belopp: 123 083 3350, så hjälper du till i kampen mot etablissemanget.
Arton miljoner dyrare
Siffror som Samnytt tagit del av från Ludvikas ekonomiavdelning visar att kommunen lade knappt 57 miljoner kronor på olika slags specialboenden för barn- och ungdomar 2020.
Tre år senare, alltså förra året, hade den utgiftsposten stigit till över 75 miljoner kronor. En ökning med mer än arton miljoner.
Kommunens controller påpekar dock att exempelvis Migrationsverket ger bidrag för att täcka vissa av placeringarna, vilket innebär att kommunens nettokostnader är “något lägre”.
Placering HVB + SiS | Prognos 2024 | 2024 jan-juni | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
---|---|---|---|---|---|---|
Kostnad | 38 330 147 | 23 475 563 | 43 632 858 | 26 017 408 | 31 721 664 | 27 366 639 |
Varav statligt | – | 7 921 707 | 10 482 484 | 5 316 900 | 8 440 479 | 1 602 490 |
Varav HVB | – | 15 553 856 | 33 150 374 | 20 700 508 | 23 281 185 | 25 764 149 |
Familjehem | ||||||
Kostnad | 29 352 949 | 14 789 416 | 31 567 667 | 28 405 982 | 30 724 107 | 29 258 416 |
Det är hur som helst väldigt mycket pengar, och en utgift kommunen inte får spara in på.
– Det kostar det som det kostar, konstaterar Maria Skoglund krasst.
Alltså måste det sparas på andra håll i den kommunala verksamheten för att ekonomin ska kunna gå ihop.
Politiskt beslut
Verksamhetschef Lisa Eriksson passar dock på att påpeka en omständighet till: Att det ska sparas in just på maten till de äldre är inte något som beslutats av henne eller hennes kolleger, utan av politikerna i vård- och omsorgsnämnden.
– Det är en del av handlingsplanen som politikerna beslutat om. Så ja, det är ett politiskt beslut. Det är en egen post i handlingsplanen att göra den här besparingen, säger hon till Samnytt.
I Ludvika utgörs det politiska styret av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det största oppositionspartiet, Sverigedemokraterna, är emot besparingen.
– Jag tycker att de sparar i fel ände, säger partiets ledamot i vård- och omsorgsnämnden Ann-Katrin Krainer till Samnytt.
Hon har dock inga förslag på var det borde sparas pengar istället, och är väl medveten om kommunens skenande LVU-omkostnader.
– Jag tycker synd om de äldre, men de får väl vara glada att möjligheten att äta lunch finns kvar många dagar i veckan i alla fall. Men jag tycker som sagt att de sparar i fel ände, säger Ann-Katrin Krainer.
Samnytt har även sökt företrädare för det politiska styret.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.