Många liberaler firade när Hamtramck i den amerikanska delstaten Michigan röstade fram ett kommunfullmäktige med muslimsk majoritet 2015, men ett beslut om att utesluta hbtq-flaggor från stadens egendom har försämrat relationerna.

Det uppmärksammade maktskiftet 2015 sågs som en symbolisk tillrättavisning av den påstått islamofobiska retorik som men menar att den dåvarande republikanska presidentkandidaten Donald Trumps kampanj ägnade sig åt.

När ett nu helt muslimskt kommunfullmäktige antog lagstiftning som förbjuder Prideflaggor på stadens egendom råder bestörtning hos samma personer.

LÄS ÄVEN: Ugandas president: Afrika ska rädda världen från homosexualitet

Muslimska invånare i stadshuset utbröt i jubel efter fullmäktiges enhälliga omröstning och på Hamtramcks sidor på sociala medier har hånandet varit obevekligt.

– Det finns en känsla av svek, säger Hamtramcks tidigare borgmästare Karen Majewski, som är polskamerikan.

– Vi stöttade dig när du blev hotad, och nu är våra rättigheter hotade, och du är den som hotar.

Muslimer ersatte katoliker

I ungefär ett sekel dominerade polska och ukrainska katoliker politiken i Hamtramck, en stad med 28 000 invånare. 2013 ersatte till stor del muslimska bangladeshiska och jemenitiska invandrare östeuropéerna, även om staden fortfarande är hem för betydande grupper av dessa såväl som afroamerikaner, vita och bosniska och albanska amerikaner.

Efter flera år av mångfald i rådet ser vissa en ironi i ett helt manligt, muslimskt valt styre som inte återspeglar stadens sammansättning.

Borgmästare Amer Ghalib, som valdes 2021 med 67 procent av rösterna för att bli landets första jemenitiska borgmästare, säger till Guardian att han försöker regera rättvist för alla men att hbtq-anhängare skapat spänningar genom att “tvinga sina agendor på andra”.

LÄS ÄVEN: Storföretag hyllar Pride i väst – men inte i Mellanöstern