➤ Då det kan anses vara “diskriminerande” har handläggarna på försäkringskassan fått order om att inte följa upp ärendena.

“Vi känner att vi har en skyldighet gentemot skattebetalare att ifrågasätta reglerna eftersom det handlar om skattepengar som kan fördelas på mycket bättre sätt på invandrade personer som faktiskt är boende i Sverige.” Så skriver två handläggare på försäkringskassan i en intern rapport som frilansjournalisten Joakim Lamotte uppmärksammar på tisdagen.

I korthet går rapporten ut på att det blir allt vanligare att personer som en gång invandrat till Sverige, och sedan åkt tillbaka för att barnen ska studera, tar emot “enorma summor” i barnbidrag.

Ur rapporten:

Vi vill med vår rapport göra så att ämnet – barns skolgång utomlands – i kombination med rätten att få behålla socialförsäkringsförmåner som exempelvis barnbidrag, uppmärksammas och diskuteras utan förbehåll. Detta eftersom det har en påverkan på ekonomi, politik, samhälle, integration, och inte minst barnen själva.

Vi är medvetna om att ämnet är politiskt känsligt men vi vill föra upp det till ytan så att det diskuteras, sakligt och utan anklagelser om diskriminering eller främlingsfientlighet. Det är högst troligt att det bakom reglerna ursprungligen fanns en god tanke och politisk ambition. Men i verkligheten fungerar det inte alltid så som det var tänkt och det hjälper inte att stoppa huvudet i sanden.

Har Sverige verkligen skyldighet att bistå med utbetalningar av förmåner för personer som vistas utomlands och inte är boende i Sverige?

Rapporten ska ha sammanställts under våren i år och omfattar en genomgång av barnbidragsärenden registrerade i försäkringskassans system för uppföljning från 2008 och framåt. Urvalet består av fall där orsaken till uppföljningen var relaterad till skolgång utomlands och av 22 000 ärenden gjordes sedan ett slumpmässigt urval av 100 ärenden.

Bara i dessa 100 ärenden har försäkringskassan under barnens skolperiod utomlands betalat ut 22 400 000 kronor till familjerna ifråga. I ett flertal fall ska dessutom en eller båda föräldrarna befinna sig i det land de en gång har påstått sig fly ifrån.

Man ger prov på hur det kan se ut:

En kenyansk kvinna blir försäkrad för bosättningsbaserade förmåner hösten 2015. Hon är ensamstående och har kommit till Sverige som flykting tillsammans med sina åtta barn. Förmåner så som barnbidrag, underhållsstöd samt bostadsbidrag börjar betalas ut till mamman, detta eftersom pappan troligen finns kvar i hemlandet. Våren 2016 får Försäkringskassan information om att alla åtta barnen rest till Somalia för skolgång och mamman är ensam kvar i Sverige. Enligt mamman bor barnen hos släktingar i Somalia. Fortfarande kvarstår frågan om var pappan finns. Försäkringskassan fortsätter att betala ut förmånerna till mamman.

När Lamotte kontaktar försäkringskassan får han veta att rapporten är ett privat initiativ och att det är oklart ifall man kommer att vidta några åtgärder.

Rapporten har Lamotte fått skickad till sig av anställda på försäkringskassan som larmar om att problemet har ökat dramatiskt i omfattning under de senaste åren.